Webbpublicering ska inkludera. Till synes neutral information kan dölja normer som utestänger grupper av människor. För att nå alla göteborgare – oavsett vem han, hon eller hen är – måste Göteborgs kommunikation förbättras. Det visar en normkritisk granskning som gjorts på uppdrag av Göteborgs Stad.

Goteborg.se har som mål att nå alla medborgare och därför är informationen skriven på ett enkelt och begripligt sätt, helt enligt modellen Klarspråk.

Nu har ytterligare ett steg tagits för att förbättra tilltalet på webbsidan. Hösten 2012 genomfördes en normkritisk granskning utifrån de sju diskrimineringsgrunderna – kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder – samt socioekonomisk bakgrund.

15 webbsidor granskades
Normkritiken är en metod för att upptäcka det outtalade och osynliga. Istället för att fokusera på dem som bryter normen försöker man ta reda på vad det är i strukturerna som utestänger eller i värsta fall diskriminerar.

– 15 välbesökta sidor granskades och vi tittade på både text och bild. Vilka finns med – och vilka finns inte med? Vem är den tänkta mottagaren? De sju diskrimineringsgrunderna kan förstås inte vara med i varje text eller bild, det är helheten och sammanhanget som är viktigt, säger Anna-Carin Jansson, planeringsledare Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter, som genomfört granskningen tillsammans med Maria Jacobson.

Stereotyper bör undvikas
Om man till exempel tittar på fördelningen mellan könen handlar det inte bara om att räkna antalet kvinnor och män som är med på bild, utan också analysera hur män respektive kvinnor framställs på bilderna.

– De utestängande mekanismerna beror nästan alltid på omedvetenhet. Man tänker som man brukar tänka, utan att reflektera djupare. Skriver man en text om förskolan – är det den somaliska mannen med åtta barn man ser framför sig? Det samkönade paret? Eller är det en vit, svensk kvinna i 30-årsåldern?

Lag om offentliganställdas bemötande
Enligt Anna-Carin Jansson visar granskningen att goteborg.se har blivit betydligt mer inkluderande efter omgörningen av webbplatsen – men att en hel del återstår att göra.

I den nya diskrimineringslagen finns en särskild paragraf som handlar om offentliganställdas bemötande av människor.

– Enligt paragraf 17 får bemötandet inte diskriminera eller utestänga människor. Servicen ska vara lika för alla medborgare och då måste ett normkritiskt förhållningssätt genomsyra kommunens kommunikation, säger Anna-Carin Jansson.

Fiktiva besökare avslöjar bristerna
För att väcka tankar om hur man kan jobba mer inkluderande har skriften Vem är normal? tagits fram. Den vänder sig till alla som skriver eller väljer bilder till goteborg.se.

I skriften får sju fiktiva besökare söka information på webbplatsen.

– Varje fiktiv besökare är kopplad till en av de sju diskrimineringsgrunderna. På det här sättet blir det väldigt avslöjande att kommunikationen, och ibland inte heller kommunens organisation, har dem som målgrupp, säger Anna-Carin Jansson.

Maryam, som vill motionssimma, hittar ingen simhall där hon kan följa islamiska regler för bad. Nadja och Karin, som söker förskoleplats till sin dotter, får leta förgäves efter regnbågsförskolor.

Kunskap och metod ska spridas
Inte heller fotbollstalangen Kim får hjälp av informationen på goteborg.se. Hen letar fortfarande efter en fotbollsförening med hbtq-kompetens.

– Tanken är att Vem är normal? ska vara ett stöd i det praktiska arbetet. I grunden handlar det om att reflektera och bli varse sina egna blinda fläckar. Det kräver ett ständigt pågående samtal om de här frågorna, säger Anna-Carin Jansson.

Nu ska kunskapen och metoden med normkritik spridas bland stadens webbredaktörer.

– Det är viktigt att de som publicerar också reflekterar kring vilken information som väljs ut och hur den framställs så att besökarna får en bra service och ett bra bemötande, säger Klas Eriksson, chefredaktör för goteborg.se.