Fler unga vill bryta traditionen. Workshops, samtal och diskussioner kan motverka kvinnlig könsstympning. Det är tanken bakom ett nystartat projekt av Svensk-somaliska vänföreningen i Göteborg. Inte minst vill man nå nyanlända somalier, en grupp där kunskapen i vissa fall är låg.

I Sverige är kvinnlig könsstympning förbjuden sedan 1982. Ändå är frågan högst aktuell för de flickor och kvinnor som kommer hit från länder där den mångtusenåriga traditionen fortfarande är utbredd. Många av dem har själva utsatts för någon form av könsstympning.

Eva Hammad är sjuksköterska, vårdlärare och föreläsare. I ett par decennier har hon arbetat för att sprida kunskap om kvinnlig könsstympning. Nu ingår hon tillsammans med kollegan och projektledaren Jamila Said Musse i nya projektet ”Insatser mot kvinnlig könsstympning”.

Kunskaperna har dalat
Eva Hammad tycker att frågan fått alldeles för lite uppmärksamhet de senaste tio åren.

− Jag har märkt att kunskaperna om kvinnlig könsstympning har dalat sedan 1990-talet. Trots att det varje år kommer flickor och kvinnor till Sverige som har egen erfarenhet av det här. Det handlar om en helt ny generation, säger Eva Hammad.

Bland annat upplever hon att vissa yngre, både flickor och pojkar, anser att könsstympning är förlegat. Det betyder att de inte vill föra seden vidare om de så småningom får egna döttrar.

− Det vi kan ge dem är stöd och hjälp att bryta en urgammal tradition, säger Eva Hammad.

Tillräckligt många dör
En viktig uppgift är att medvetandegöra de risker som finns med könsstympningar. Eva Hammad säger att hälsoriskerna är som störst vid själva ingreppet, men problem kan uppstå även senare.

Kvinnan kan till exempel få svårt att kissa, komplicerade menstruationer och svårigheter i samband med graviditet och förlossningar. Dessutom finns det de som lever med konstant smärta.

− Det behöver inte bli så och man får inte dra slutsatsen att en kvinna som är utsatt för könsstympning aldrig kan föda friska barn eller få ett fungerande sexliv. Men tillräckligt många dör och lider av den här traditionen, säger Eva Hammad och fortsätter:

− Många organisationer och enskilda i världen arbetar för att den ska överges.

Social resurs finansierar
Hon konstaterar att projektet kommer att genomföras på flera olika språk; svenska, engelska och somaliska.

− Vi kommer främst jobba med att sprida kunskap muntligt och genom olika workshops. Vi vill få igång diskussioner och behovet finns av att nå människor ur olika generationer, både män och kvinnor, säger Eva Hammad.

Finansiering kommer dels från social resursnämnd. Svensk-somaliska föreningen har beviljats 420 000 kronor för att kunna genomföra satsningen.

”Är oerhört angeläget”
Lena Salo, utvecklingsledare på social resursförvaltning, delar Eva Hammads uppfattning om att kunskapen om könsstympning har minskat överlag, samtidigt som det kommer allt fler flyktingar från länder som Somalia och Eritrea, där könsstympning förekommer.

− Vi har inte fått så många ansökningar inom det här området tidigare. Det är oerhört angeläget. Dessutom vet jag vet vilken stor kunskap Eva Hammad och Jamila Said Musse har att erbjuda, säger Lena Salo.