Insatser behövs. En ny lägesbild visar hur släktbaserade kriminella nätverk ser ut i Göteborg och att det finns en koppling mellan kriminalitet och hedersstruktur. Göteborgs Stad kan medverka till att bekämpa brottsligheten. “Framför allt kan vi rikta våra insatser till den övriga befolkningen som bor i områden där nätverken har stor påverkan”, säger Lisa Pedersen, planeringsledare på stadsledningskontoret.

Lisa Pedersen, planeringsledare på stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.

Förra året fick stadsledningskontoret i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en lägesbild över släktbaserade kriminella nätverk och förtryckande klanstrukturer i Göteborg. I uppdraget ingick också att utreda kopplingen mellan hedersförtryck och klanstrukturer.

Stadsledningskontoret har tagit fram lägesbilden i samverkan med socialförvaltning Centrum och Polismyndigheten.

– Lägesbilden bygger framför allt på intervjuer och dialoger med medarbetare i förvaltningar och bolag i staden. Vi har även haft en arbetsgrupp med experter på hedersrelaterat våld och förtryck och vi har haft ett nära samarbete med polisen för att få deras lägesbild, säger Lisa Pedersen.

Brottslighet och struktur

Arbetet resulterade i en rapport som presenterats för kommunstyrelsen. Den ger en beskrivning av hur brottsligheten och strukturen ser ut.

– Det som personer i släktbaserade kriminella nätverk har gemensamt är att de är brottsaktiva. Det finns också personer som har släktskap men som inte är kriminella, det är viktigt att betona det.

Kriminalitet och hedersstruktur

Brottsligheten handlar om vapen- och narkotikabrott, som också är det som många förknippar nätverken med. En stor del av brottsligheten handlar också om välfärdsbrott, till exempel att få bidrag utan att ha rätt till det. Något som också är vanligt är hedersrelaterat våld och förtryck.

– Kriminaliteten förstärker förmågan att upprätthålla hedersstrukturen och hedersstrukturen förstärker förmågan att upprätthålla kriminaliteten. Det finns en stark lojalitet inom gruppen och kriminaliteten förs vidare till nästa generation.

Påverkar dem som bor i områdena

Vissa kriminella släktnätverk har mindre kluster som är mycket våldsamma och som skapar stor rädsla i sin omgivning. Dessa nätverk innehar därmed det som brukar kallas skrämselkapital. Även om inte hela nätverket utför våldshandlingar så kan skrämselkapitalet användas av hela det kriminella nätverket.

– Vålds- och skrämselkapitalet har stor påverkan på lokalbefolkningen i de områden där de släktbaserade kriminella nätverken bor och verkar. Rädslan ger upphov till tystnadskultur som underlättar och möjliggör kriminalitet, säger Lisa Pedersen.

Påverkar stadens medarbetare

De släktbaserade kriminella nätverken har även en stor påverkan på stadens personal. Det blev väldigt tydligt i intervjuerna och bekräftas också genom flera rapporter som kommit den senaste tiden.

– Medarbetare anpassar sitt beteende genom att undvika att sätta gränser mot personer ur de släktbaserade kriminella nätverken. Många uttrycker en frustration över att dessa personer, såväl vuxna som barn till kriminella, på så sätt åtnjuter andra regler än övriga boende i området. Det handlar inte bara om att personalen låter bli att göra polisanmälningar eller orosanmälningar till socialtjänsten utan även om att personal inte vågar vara gränssättande mot normbrytande beteenden såsom våld, hot, skadegörelse och nedskräpning.

Bekämpa brottsligheten

Polisen och andra rättsvårdande myndigheter har det största ansvaret när det gäller att bekämpa brottsligheten. Men den kommunala verksamheten kan bidra till det, genom att till exempel inte betala ut pengar från välfärdssystemet till personer som inte har rätt till det, att arbeta för att rusta stadens personal att stå emot påverkan och att arbeta förebyggande.

– Framför allt kan vi rikta våra insatser till den övriga befolkningen som bor i områden där nätverken har stor påverkan, till exempel genom att skydda barn och ungdomar från att bli rekryterade till gäng samt att arbeta aktivt mot hedersnormen, säger Lisa Pedersen.

Ett hot mot demokratin

Det som tagits fram är en lägesbild ur ett kommunalt perspektiv och den är tänkt som ett verktyg för den kommunala verksamheten.

– Det är viktigt att vi lär oss om det man brukar kalla parallella samhällssystem. Det kan handla om att skrämma personal eller invånare så att de till exempel inte vågar anmäla eller vittna. I längden är det ett hot mot vår demokrati, säger Lisa Pedersen.

Förslag på fokusområden

Rapporten innehåller förslag på ett antal fokusområden att arbeta vidare med i Göteborg och är ett underlag för beslut i politiken. Insatser för att motverka släktbaserade kriminella nätverk och parallella samhällsstrukturer behöver genomföras utifrån flera perspektiv och i nära samverkan med andra myndigheter, till exempel Polisen.

– Både invånare och personal i vissa delar av staden är offer för den påverkan som kommer från de släktbaserade kriminella nätverken. Därför behövs åtgärder för att ge stöd och stärka motståndskraften mot de kriminella nätverkens påverkan. Om människor fortsätter att anpassa sitt beteende på grund av rädsla så skapar det ett större utrymme för dessa nätverk att bedriva sina brottsliga aktiviteter, säger Lisa Pedersen.

Problematiken kring parallella samhällssystem lyfts även i nationella lägesbilder. Det finns farhågor för framtiden, framför allt från polisens sida, att det inte är en brottslighet som minskar utan snarare tvärtom.

 

Trygg stad för alla

Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.