Ny lägesbild visar hur radikaliseringen tar sig uttryck i Göteborg

Läs rapporten här: Lägesbild över radikalisering och våldsbejakande extremism

Göteborgs Stads två samordnare mot våldsbejakande extremism har sen i höstas jobbat med att sammanställa lägesbilden. Här ingår bland annat resultatet från en enkätundersökning där 533 personer i Göteborg svarat. Det är till exempel skolpersonal, socialsekreterare och fritidspersonal i Göteborgs Stad, men också personer från civilsamhället samt medarbetare inom polisen, sjukvården och Kriminalvården i Göteborg.

Flera möter sympatisörer
På frågan om man i sitt arbete eller sin verksamhet mött personer som är aktiva i, eller tillhör och/eller sympatiserar med en våldsbejakande miljö svarar 17 procent, eller 80 personer, ja.

– Det är främst personer med kopplingar till den islamistiska miljön och den högerextrema miljön som de mött. Samtidigt är det fler än vi förväntade oss som svarat att de mött personer med koppling till den vänsterextremistiska miljön, säger Zan Jankovski.

En annan fråga handlar om hot och trakasserier. 21 procent svarar att det förekommit hot, våld eller trakasserier mot personer på grund av deras yrkesroll eller ideella engagemang. I svaren finns även hot, våld och trakasserier som inte har koppling till våldsbejakande miljöer.

– Det kan ändå påverka demokratin när myndighetspersoner eller andra utsätts för påtryckningar av olika slag. Många är ju där för att arbeta för demokratiska värden,
säger Zan Jankovski.

Samtal om oro för personer
Lägesbilden visar också hur många som kontaktat samordnarna i social resursförvaltning för att de varit oroliga för att en person ska bli radikaliserad. Totalt handlar det om 106 samtal mellan 2015 och 2017. Det är framför allt medarbetare från skolan och socialtjänsten som hört av sig, men också anhöriga.

Vad handlar samtalen om?
– Utgångspunkten är att man är orolig för en individ håller på att radikaliseras. En ganska stor del har handlat om unga individer som har pratat öppet om olika våldsbejakande grupperingar, berättar Zan Jankovski.

– Det kan också handla om personer som har kollat på propagandamaterial i sin mobil eller visat det för andra, fortsätter han.

För Zan Jankovski och hans kollega Haisam A-Rahman handlar arbetet i första hand om att hjälpa vidare till en kontakt i stadsdelsförvaltningarna. Under 2017 har de fått förstärkning med hjälp av verksamhetsområdet stöd till familjer och individer i social resursförvaltning.

– De hjälper till med kontakterna och följer upp arbetet. De kan också erbjuda stöd till dem som jobbar i stadsdelsförvaltningen om de önskar.

Sociala medier spelar stor roll
Den omvärldsbevakning som ingår i lägesbilden visar hur flera rapporter senaste tiden lyft sociala medier och radikaliseringsprocesser online. Propaganda på nätet finns i form av poddar, filmklipp, föreläsningar, bilder med mera. Samordnarna på social resursförvaltning vet att materialet också når unga i Göteborg.

Även offline förekommer spridning av propaganda och påverkansförsök. Klistermärken, flygblad och affischer sätts upp på olika platser i Göteborg och det förekommer slutna möten.

Lägesbilden utgår från rekommendationer som Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har tagit fram.

– Att ha en lokal och uppdaterad lägesbild är jätteviktigt. Nu kommer vi till exempel undersöka behovet av en resurs som följer innehållet på sociala medier och på andra digitala plattformar, säger Zan Jankovski.

– En annan åtgärd är att vi kommer arrangera utbildningar om Socialstyrelsens nya utbildningsmaterial. Det handlar om att upptäcka och utreda barn och unga i riskzonen för våldsbejakande extremism.