Ny rapport om hbtq-personers livsvillkor i Göteborg

När Göteborg 2006-2007 i två rapporter speglade situationen för stadens hbtq-personer var läget kritiskt. En rad våldshandlingar hade lett fram till att Göteborg allt oftare kommit att kallas bögknackarstad, och stadens rykte var sargat.

Rapporterna satte ord på problematiken och banade väg för förändringar.

– De var en viktig förutsättning – utan dem hade vi inte varit där vi är idag, säger Anna-Carin Jansson som är planeringsledare för Mänskliga rättigheter/hbtq på stadsledningskontoret.

Sedan dess har Göteborg sakta men säkert skakat av sig det dåliga ryktet. Istället framhålls stadens hbtq-arbete idag ofta som ett föredöme. När regeringen i år antog landets första nationella strategi på hbtq-området valde man till exempel att bjuda in just Göteborgs Stad att medverka vid introduktionskonferensen. Ett erkännande så gott som något, men det har också funnits ett stort behov av en ny rapport för att kunna ta nästa steg mot ett jämlikare Göteborg där alla människor behandlas likvärdigt och respektfullt.

Forskningsgrundad analys
Efter ett omfattande arbete ligger nu utredaren Maria Jacobssons rapport ”Normbrytande liv i Göteborg – Lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor 2014” klar. Ett arbete som kan ses som en fortsättning på de rapporter som gjordes 2006 och 2007.

Med ett forskningsgrundat förhållningssätt har Maria Jacobsson analyserat den aktuella situationen och speglat mångfalden i hbtq-Göteborg. Ett särskilt fokus finns på arbetsmiljöfrågor.

I materialet ingår intervjuer med såväl organisationer som personer, men listar dessutom också rekommendationer till 22 konkreta åtgärder som skulle innebära väsentliga förbättringar.

Det handlar om allt ifrån en särskild ungdomsgård för hbtq-personer och skyddat boende för hbtq-personer som är våldsutsatta, till konstaterandet att stadens webbsajt goteborg.se kan medverka till att stärka förtroendet genom att rikta information direkt till hbtq-samhället.

– Jag känner inte till någon annan stad i landet som gjort en så omfattande rapport som vår, säger Anna-Carin Jansson, och pekar på en rad andra framsteg i stadens arbete under de senaste åren:

– Vi har landets första och enda kommunala hbtq-råd, anställda medarbetare kan gå på West Pride som en fortbildning på betald arbetstid, Göteborg har som första stad ett tredje alternativ för kön i sin medarbetarenkät och det ges, tillsammans med fackliga organisationer, särskilda utbildningar för skyddsombud.

Nästa utmaning: kvalitetsarbetet
Det breda politiska stödet i Göteborg har gett genklang ute i landet, men – klargör rapporten – en av de stora kommande utmaningarna är att komma vidare i kvalitetsarbetet. Att genomgripande försäkra sig om att alla människor erbjuds likvärdig service.

– Just nu finns det ingen systematisk kompetensutbildning, och rapporten pekar tydligt på behovet av bättre kompetens och kunskap om människors olikheter – särskilt i brukarnära verksamheter som till exempel äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten, säger Anna-Carin Jansson.

Den nya rapportens främsta syfte kan sammanfattas i tre punkter:
• Att ge kommunstyrelsen ett underlag för prioritering inom hbtq-området. Vad behöver man ge uppdrag och fatta beslut om?
• Att utgöra ett underlag för stadens kvalitetsarbeten och strävan att erbjuda likvärdig service.
• Att ge hbtq-rådet ett underlag för sitt fortsatta uppdrag med att utgöra ett samarbetsorgan för kommunstyrelsen.

– Till stor del handlar det om att jobba in perspektiven i själva systemet och i det vardagliga mötet, men en del saker är mer akuta – det gäller till exempel när det finns våldsutsatthet, konstaterar Anna-Carin Jansson.

Intresset för den nya rapporten är redan stort runt om i landet. Många vill höra mer om Göteborgs arbetsmetoder och under hösten kommer Göteborgs Stad bland annat att medverka vid ett arrangemang hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.