Tidigare utsatta delar med sig av sina erfarenheter. En ny studie som Göteborgs Stad beställt visar att hbtq-personer som utsätts för våld i en nära relation känner osäkerhet och tvivel inför att söka stöd.  I vissa fall leder det till att man undviker att söka stöd, i andra fall till att man söker stöd hos många olika personer och instanser.

Anjelica Hammersjö, analytiker på FoU i Väst.

Läs rapporten: Hbtq-personers erfarenheter av stöd efter att ha utsatts för våld i en nära relation

– Vissa har sökt stöd hos tio-tolv olika personer och när man väl får stöd kommer det inte alltid från det håll man kanske hade förväntat sig, säger Anjelica Hammersjö, analytiker på Göteborgsregionen, Fou i Väst.

I Göteborgs Stad finns en plan för hur hbtq-personers livsvillkor ska förbättras. En del i arbetet handlar om stödet till hbtq-personer som utsätts för våld i nära relation.

– Vi ska erbjuda likvärdig service oavsett vilken könstillhörighet eller sexuell läggning en individ har.  Vi tänker att studien som gjorts kan hjälpa staden att utveckla kunskap och kompetens kring hbtq och våld i nära relation, säger Veronica Liliedahl, samordnare för arbetet mot våld i nära relationer i Göteborgs Stad.

Svårt att hitta rätt stöd

Studien har genomförts av Russell Turner och Anjelica Hammersjö vid Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst. De har gjort djupintervjuer med åtta hbtq-personer som utsatts för våld i nära relation om deras erfarenheter av stöd.

– Det som vi kanske misstänkte från början, baserat på tidigare forskning, var att många inte sökt stöd och det blev delvis bekräftat av de åtta personerna. De flesta hade haft svårt att hitta rätt stöd, säger forskaren Russell Turner.

Hinder för att söka stöd

Det är ofta svårt för en person som utsatts för våld i nära relation att söka stöd och det kan finnas särskilda hinder för hbtq-personer. Det kan till exempel handla om lägre förtroende för myndigheter, tidigare erfarenheter av dåligt bemötande, mindre stöd av sin familj och att  inte vilja att det ska komma ut i hbtq-communityt att de är utsatta.

Russell Turner vid FoU i Väst är en av forskarna bakom studien.

– Upplevelsen av att inte kunna ventilera sina erfarenheter i hbtq-communityt är bra för både stödverksamheter och communityt att känna till, säger Anjelica Hammersjö.

En av intervjupersonerna gick i skolan när hans pojkvän började utsätta honom för våld. Han vände sig till både lärare och kurator för att få stöd men upplevde att de inte tog honom på allvar. Senare hoppade han av skolan, försvann ur deras synhåll och levde kvar i relationen.

– Han fick till slut hjälp av en sjuksköterska när han var där på provtagning, hjälpen kom från oväntat håll, säger Russell Turner.

Beröm till Mika-mottagningen

Två personer i studien hade vänt sig till socialtjänsten och fick bland annat hjälp av  Mikamottagningen inom Göteborgs Stad.

– Mikamottagningen är en av de verksamheter som rosats av dem som varit där. De har känt sig förstådda och inte dömda. Citaten vi tagit med i studien som handlar om Mikamottagningen är väldigt känslosamma, säger Anjelica Hammersjö.

Behövs ett annat tilltal

Intervjupersonerna har också fått berätta om vilket stöd de hade velat ha och hur det skulle fungera. Svaren varierar men i slutändan handlar det om att de vill vända sig någonstans där stödpersonen har kunskap om hbtq och förstår och att våld i nära relationer kan förekomma bland hbtq-personer också.

– Ett intressant tema, som inte nödvändigtvis är speciellt för hbtq-personer, är att man tar reda på var man kan vända sig först när man är i kris. När man väl hittar någon form av stöd är kanske kärnfrågan för många hbtq-personer: Är det för mig? Kvinnojouren är en verksamhet som alla känner till, men den faller bort för män och känns inte som ett alternativ för vissa transpersoner och lesbiska. Även

Veronica Liliedahl, samordnare för arbetet mot våld i nära relationer i Göteborgs Stad.

stödverksamheter som vänder sig till ”alla” behöver ett tydligt tilltal som gör att man känner igen sig själv och sina erfarenheter.

Ta fram en vägledning

Studien ger en fördjupad förståelse och kunskap om hbtq-personers försök att söka stöd i Göteborg efter att ha utsatts för våld i nära relation. Den ska nu spridas för att nå ut till verksamheter inom staden.

– Utifrån den här studien ska vi ta fram en vägledning som ska användas inom socialtjänsten. På Dialoga, som är stadens kompetenscentrum för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, kommer vi att inkludera studien och berättelserna som vi tycker är oerhört viktiga att förvalta på ett bra sätt. Det kan vara kunskapshöjande för de medarbetare som går våra utbildningar. Vi hoppas också att verksamheterna i staden använder studien för att höja sin kunskap och kompetens för hbtq och våldsutsatthet, säger Veronica Liliedahl.

Vad kan Göteborgs Stad förbättra utifrån studien?

-Vi behöver bli bättre på att bemöta hbtq-personer och våldsutsatta. Där är kunskap en springande punkt. En av effekterna med arbetet på lång sikt är att hbtq-personer tillit till samhällets ökar och  att de kan få bättre stöd och skydd utifrån sina specifika behov, säger Veronica Liliedahl.