Allt fler ungdomar i Göteborg avstår helt från alkohol, men samtidigt ökar gruppen som dricker riktigt mycket. Det visar en undersökning om drogvanor som besvarats av 8.000 niondeklassare och elever i gymnasiets årskurs två.

Göteborgs Stad har låtit Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, göra undersökningen. Det är tre år sedan en likadan undersökning genomfördes.

En klar förbättring från 2004

Jämför man de båda undersökningarna framträder en blandad bild som i de flesta fall är positiv. Till exempel väljer allt fler ungdomar bort alkohol helt och hållet. Av eleverna i årskurs nio uppgav 62 procent att de har druckit alkohol, jämte 83 procent av eleverna i gymnasiets årskurs 2.

Motsvarande siffror 2004 var 70 respektive 88 procent, alltså en klar förbättring. Och det är en trend som hållit i sig under lång tid.

– På 1970-talet uppgav 90 procent av eleverna i grundskolan att de hade druckit alkohol, säger Peter Molin på sociala resursförvaltningen som varit projektledare för undersökningen.

Visserligen gäller siffran för 1970-talet landet som helhet, men skillnaden när det gäller alkoholvanor mellan Göteborg och riket som helhet är liten.

Fler dricker mycket

– Tyvärr ser vi även en annan trend, nämligen att de som dricker mycket ökar, säger Peter Molin.

Av niondeklassarna säger 23 procent att de är intensivkonsumenter och på gymnasiet är siffran 47 procent. För tre år sedan var motsvarande siffror 19 respektive 41 procent.

Med intensivkonsumtion menas att man vid samma tillfälle och minst en gång i månaden dricker antingen en flaska vin, en halv flaska sprit, fyra burkar starköl, fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl.

Bjud inte barnen på alkohol

– Vi behöver arbeta på ett bättre sätt när det gäller berusningsdrickandet, säger Peter Molin.

Han är oroad över utvecklingen men tror ändå att utvecklingen kan vändas.

– Jag tror vi är på rätt spår. Vi måste fortsätta arbetet med att nå föräldrarna med budskapet att inte bjuda barnen på alkohol. Vi vet att många är restriktiva när barnen är i 13-14-årsåldern, men det ändras när de blir 15-16 år. Då är det många som släpper taget, säger han.

Peter Molin menar att om man kan undvika att stimulera barnens drickande leder det till bättre alkoholvanor.

Mer narkotika i storstäderna

Användandet av narkotika ligger på ungefär samma nivå som i undersökningen för tre år sedan, men siffran är dubbelt så hög på grundskolan i Göteborg jämfört med riket som helhet.

– Vi ligger på samma nivå som Malmö och Stockholm och det visar att narkotikaanvändning är ett typiskt storstadsfenomen, säger Peter Molin.

Sniffningen minskar och ligger på en låg nivå, sex-sju procent uppger att de har testat.

– Om det verkligen är en minskning vet vi inte. Det visade sig vid den förra undersökningen att en grupp ungdomar hade sniffat bensin vid en automatstation. Det var en engångsföreteelse och en illustration till hur sniffning snabbt kan dyka upp för att sedan försvinna, säger han.

Var tionde röker dagligen

Det talas ofta om att rökning ökar bland ungdomar, särskilt bland unga kvinnor. Men det är en uppfattning som inte får stöd i undersökningen.

– Rökningen ligger kvar på låg nivå och har inte ökat, säger Peter Molin.

I grundskolan säger sju procent att de röker dagligen och på gymnasiet är siffran elva procent.

Nu tar nästa fas av analysarbetet vid. Peter Molin ska utvärdera svaren på de kringfrågor om familjesituation, skolklimat, bjudvanor, stadsdelstillhörighet som också ställdes vid enkäten.

– Vi vill ha ett verktyg för att kunna förbättra våra insatser och det här är bara det första resultatet. Nu ska vi fördjupa analysen och se var vi ska sätta in åtgärderna, säger han.