Den 50-timmarskurs med samhällsinformation som nyanlända flyktingar får i Göteborg fungerar bra och når sitt syfte - en bättre förståelse av det svenska samhället. Det visar en utvärdering av den nya verksamheten som FoU i Väst har gjort.

– En imponerande arbetsinsats har lett till att en fungerande verksamhet har byggts upp på mycket kort tid, där majoriteten av deltagarna förefaller vara nöjda med den information de har fått, skriver rapportförfattarna Eva Sennemark och Anette Moberg.

Byggdes upp på två månader

– En jämförelse med Sveriges övriga stora kommuner visar att Göteborgs Stad har kommit långt när det gäller utformningen av arbetsmetoden och informationens innehåll.

Den nya enheten för samhällsinformation – med bas i Gunnared och filialer i Frölunda och på Hisingen – byggdes upp på bara två månader, från januari till mars 2008, då kurserna för flyktingarna startade.

Samhällsinformationen ges på en rad modersmål, bland annat arabiska, persiska och somaliska och bygger på en dialogmodell, där man gör jämförelser med det gamla hemlandet och reflekterar över skillnader med Sverige.

Har förändrat sin syn på Sverige

Kurserna tar upp lagar och regler, sociala seder och kulturkrockar – allt från Göteborgs historia och jämställdhet till allemansrätten och hedersproblematik.

I höstas hade enheten 27 informatörer anställda och drygt 500 personer hade deltagit i kurserna.

Utvärderingen av Sennemark och Moberg bygger på intervjuer med personal och chefer, fem fokusgrupper med deltagare och flera studiebesök i grupperna.

Majoriteten av deltagarna sade att de hade förändrat sin syn på Sverige och blivit mer medvetna om regler, lagar och värderingar i det svenska samhället. De flesta var nöjda med innehållet i kursens sex olika block medan några tyckte att det var för omfattande. Ett önskemål var dock tydligt: skriftlig information – inte bara muntlig.

Diskussion, frågor och värderingsövningar

– Eftersom metoden bygger på samtal och dialog fanns ingen skriftlig information alls från början. Men det är helt klart att det behövs, deltagarna kan inte komma ihåg allt de pratar om, säger Eva Sennemark.

Annars har deltagarna uppskattat dialogmodellen.

– Här finns möjlighet till diskussion, frågor och värderingsövningar. Ett bra sätt att förklara innebörden i de lagar, regler och koder som kännetecknar det svenska samhället, säger Eva Sennemark.

Samhällsinformationen hade inte bedrivits på 1,5 år och den nya enheten hade ett tydligt uppdrag att få igång den snabbt. Den korta startsträckan ledde till att en del mål och roller blev lite otydliga, bland annat för den stora gruppen informatörer som rekryterades från olika håll och bestod av människor med starkt skiftande bakgrund, utbildning och åldrar.

Krockade med SFI-lektioner

– Det var tydligt att det fanns olika bilder inom informatörsgruppen av vad de skulle göra: ”Är vi informatörer eller samtalsledare..?” Utbildningen de fick rörde främst materialet de skulle förmedla, inte deras roll. Men det håller nu på att ändras och kompletteras, säger Eva Sennemark.

Ett annat förbättringsområde gäller att samhällsinformationen ofta krockar med flyktingarnas SFI-lektioner (svenska för invandrare).

– Det var ett problem för den minsta språkgruppen sorani, (kurder) som bara hade någon enstaka grupp och som därför inte kunde byta tider med andra, säger Eva Sennemark.

– Problemet är att det finns så många olika SFI-klasser att enheten omöjligen kan samordna sig med alla scheman, det går bara inte.

Samhällsinformationen ska prioriteras

Deltagarna har själva föreslagit att hålla samhällsinformationen på kvällstid eller på sommaren när SFI-lektionerna ligger nere.

– Ja, eller åtminstone vara så flexibel som möjligt. Det är klart uttalat att samhällsinformationen ska prioriteras, men då gäller det också att alla SFI-lärare känner till det.

– Nu hade en del deltagare fått problem när SFI-lärarna sa att de måste vara med på proven i stället för att gå till samhällsinformationen, berättar Eva Sennemark.

Utvärderingen presenteras på Enheten för samhällsinformation 3 och 4 juni.