Ett mellanting av föreningsstöd och upphandling. Social Resursförvaltning har tecknat ett avtal med Bräcke diakoni, Frälsningsarmén och Stadsmissionen om insatser till migrerande EU-medborgare under vintern. Samarbetet sker i form av ett Idéburet offentligt partnerskap – en modell som skräddarsytts för den sociala ekonomin.
Både Göteborgs Stad och de tre sociala organisationerna har uppmärksammat att det finns behov av övernattningsplatser för de mest nödställda EU-medborgarna i vinter.
Nu går parterna ihop och tecknar ett avtal om flera insatser – förutom övernattningsplatser och dagcentral ska man också samla in kunskap om den utsatta gruppen. Bräcke diakoni, Frälsningsarmén och Stadsmissionen gör jobbet och Göteborgs Stad bidrar med finansieringen upp till fyra miljoner kronor.
Utformat för social ekonomi
Det här är det första IOP-avtalet i Göteborg, ett resultat av överenskommelsen mellan staden och stadens föreningsliv som slöts för drygt ett år sedan.
IOP står för Idéburet offentligt partnerskap och är en modell som utformats för tjänster som varken lämpar sig för föreningsbidrag eller upphandling.
– Man kan säga att det är ett mellanting. Det har kommit till för att finansiera insatser inom social ekonomi. Med föreningsstöd har kommunen små möjligheter att påverka och vid upphandling krävs konkurrensutsättning. Här möts parterna i mitten, säger Ingela Andersson, utvecklingsledare på Social Resursförvaltning.
Granskat juridiskt
Modellen är juridiskt säkerställd, både vad gäller EU:s bestämmelser och den svenska lagen om upphandling.
– Dessutom har Göteborgs Stads jurister granskat modellen, säger Ingela Andersson.
Avtalet om insatser för EU-medborgare gäller under fem månader, vilket anses vara ganska kort tid för den här typen av avtal.
– Ofta brukar det handla om mer långsiktig verksamhet. I avtalet beskrivs insatsernas omfattning, men inte ner på detaljnivå. Organisationerna styr över genomförandet, säger Ingela Andersson.
Mer jämbördigt samarbete
– Det som är positivt är att det är en samarbetsform där parterna är mer jämbördiga. Båda bidrar med resurser – Göteborgs Stad med pengar och de ideella organisationerna med kunskap, overhead- och personalkostnader.
Enligt Ingela Andersson finns det ingen risk att Göteborgs Stad frestas skriva avtal om tjänster som borde ingå i stadens verksamheter.
– Men mest idealiskt är om initiativet till IOP-avtal kommer från föreningarna, säger hon.
