Föräldrakurs, ökad dialog mellan vuxna och ungdomar, laglig graffittivägg och ökat fokus på att motverka grupptryck. Så kan skadegörelse, klotter och nedskräpning minska menar en grupp Hisingsungdomar som under hösten har funderat denna samhällsfråga.

Det är stora belopp som samhället lägger ner årligen för att komma tillrätta med problem i utemiljön. Bara nedskräpningen kostar 72 miljoner kronor i Göteborg. Under hösten har ett antal stadsdelar på Hisingen testat ett nytt angreppssätt.

Anna Fridén, beteendevetare och processledare, har under hösten träffat en grupp ungdomar, 15-20 stycken, och hjälpt en grupp ungdomar att utforska och uttrycka hur de ser på klotter och vandalisering.

Många förslag på lösningar

– De ser kanske inte alltid klotter som det största problemet utan istället kan det vara att fotbollsmålet är trasigt eller att belysningen vid en cykelbana har vandaliserats, säger Anna Fridén.

Utgångspunkten för projektet har varit att träffa och förstå ungdomar och lyssna på deras tankar. Gruppen ställdes inför utmaningen att nu ha chansen att påverka politikerna.

– Vi började med att fundera på vad utemiljö är för något och vad vi gör där. Därefter fick ungdomarna fundera på om det fanns brister i utemiljön, säger hon.

Svaren blev skiftande och handlade om allt från sprängda papperskorgar, nedsatt underhåll till allmän otrygghet. Ungdomarnas förslag på lösningar är många och skiftande till sin karaktär.

”Många ungdomar känner ilska”

– Man tog till exmpel upp att många ungdomar känner ilska, man är arg och har det kanske jobbigt hemma. Det i sin tur kan leda till att man förstör utemiljön, säger Anna Fridén.

Som motmedel tänkte sig ungdomarna föräldrakurser som kan ge bättre klimat på hemmaplan.

– Generellt vill ungdomar ha mer dialog och bli lyssnade på. När politiker och tjänstemän ordnar trygghetsvandringar för att ta reda på var i stadsdelen man bör göra satsningar tyckte de att fler ungdomar borde få vara med på dessa vandringar.

Grupptryck ett problem

De tog även upp det grupptryck som ofta är närvarande och som kan skapa svåra situationer. Om ungdomar kan bli starkare i sig själva och därmed lättare kan stå emot grupptryck kan det i sin tur minska skadegörelse och klotter.

– Andra menar att den offentliga miljöns fula estetik, elskåp till exempel, är en orsak till klotter, och efterlyser mer design.

Vad som är tydligt och viktigt att slå fast är att ungdomar tycker väldigt olika. En del ser klotter som ett problem, andra inte, eller först om det är klottrat i busskuren så att man inte ser tidtabellen.

Resultatet av höstens projekt har blivit en skriftlig dokumentation med en lista på åtgärder för att förebygga skadegörelse och klotter och som nu har överlämnats till tjänstemän och politiker.


Fotnot:

Bakom projektet, som finansierats av Brottsförebyggande rådet, står stadsdelsförvaltningarna på Hisingen.

10E4_2.jpg

Foto: Christian Nilsson