Många företrädare för muslimer i Göteborg kände sig kränkta av de danska Muhammed-karikatyrerna. Men alla fördömer våld och flaggbränning, visar en undersökning som Göteborgs Stad gjort och som lett fram till ett nytt nätverk för dialog mellan organisationerna och kommunen.

– Vi har träffats ganska regelbundet, ett tiotal gånger under de senaste två åren, säger Katarina Högfeldt vid Mångkulturell utveckling inom Sociala resursförvaltningen.

Intervjuade 13 muslimska företrädare

Hon och kollegan Sven Gustafsson har representerat Göteborgs Stad vid träffarna, som kom till på initiativ av de muslimska organisationerna. Även religionsforskarna Åke Sander och Göran Larsson har varit med vid mötena.

– I ett mångreligiöst samhälle kan det uppstå många konflikter kring värderingar. För att vi ska kunna förstå varandra och leva ihop, är det nödvändigt att vi försöker föra en dialog kring de här svåra frågorna, säger Katarina Högfeldt.

Hon intervjuade 13 muslimska företrädare i Göteborg våren 2006, efter den danska tidningen Jyllands-Postens publicering av nidbilder på profeten Muhammed. Mångkulturenheten ville veta om karikatyrerna skulle påverka relationerna mellan muslimer och andra i Göteborgssamhället.

35 muslimska organisationer i Göteborg

Efter uppståndelsen sedan konstnären Lars Vilks målat Muhammed som rondellhund gjordes ytterligare en intervjurunda, nu med åtta personer.

– Jag har intervjuat imamer (präster), ordföranden eller kontaktpersoner i föreningarna, berättar Katarina Högfeldt.

I Göteborg finns totalt 35 muslimska organisationer. Intervjuerna visar att de muslimska företrädarna inte är någon homogen grupp.

– De flesta ger uttryck för mycket starka känslor efter publiceringen av Muhammed-karikatyrerna. De känner sig besvikna och kränkta.

– Även om man är enig i fördömandet av publiceringen av Muhammed-karikatyrerna går åsikterna isär när det gäller till exempel inställningen till yttrandefrihet och bildförbudet i Koranen.

”Flera är självkritiska”

Flera av de intervjuade menar att det är olyckligt att debatten fokuserats på yttrandefriheten. För dem är yttrandefriheten självklar och grundläggande, men de uppfattar publiceringen som ett missbruk av yttrandefriheten.

– Ändå tyckte de flesta att det var fel av regeringen att gå in och släcka hemsidan för Sverigedemokraterna, som visade de omstridda bilderna, säger Katarina Högfeldt.

Samtliga 13 intervjuade fördömer de våldsaktioner som iscensattes som en reaktion på publiceringen av karikatyrerna. De anser att attacker mot ambassader och flaggbränningar är oförenliga med islam.

De intervjuade kritiserar medias sätt att framställa muslimer i gemen som fanatiska, dogmatiska och våldsamma.

– Samtidigt är flera av de intervjuade självkritiska och menar att deras organisationer måste anstränga sig mera för att förmedla en riktig bild av islam, säger Katarina Högfeldt.

”De tycker olika i olika frågor”

– Muslimer framställa ofta på ett stereotyp sätt i media. Vi måste försöka förstå att vi inte kan se på muslimer som en homogen grupp. De tycker olika i olika frågor – precis som alla andra människor och grupper.

Hennes rapport presenteras på fredagen. Här ingår också en analys där publiceringarna sätts in i ett historiskt sammanhang. Religionsbeteendevetaren Åke Sander skriver att bilden av islam som ”anti-Europa” inte började i vår tid, utan för nästan 1.300 år sedan – en viktig faktor för att förstå uppståndelsen kring Muhammed-karikatyrerna.

I en teologisk genomgång av Koranens bildsyn konstaterar religionshistorikern Göran Larsson att det inte finns någon enhetlig islamisk uppfattning om bilder och avbildningar. Vissa teologer, härskare och dynastier har varit noga med att betona bildförbudet, medan andra har varit mindre nogräknade och tillåtit avbildningar.

Dialogen fortsätter

Dialogen ska nu fortsätta vid ett seminarium 9 oktober på Hotel Liseberg Heden. Politiker och tjänstemän inom skola och sociala sektorn ska bjudas in, tillsammans med invandrarorganisationer.

– Vi ska gå igenom rapporten, men framför allt diskutera hur vi kan hitta nya former för att utveckla dialogen, säger Katarina Högfeldt.

5215