Ökad anhöriginvandring gav nya samarbeten inom staden

– Behovet av det här omfattande samarbetet har ju egentligen funnits även tidigare, men nu fick vi anledning att äntligen ta tag i det. På det hela taget är vi väldigt nöjda, samtidigt har vi många utmaningar kvar framför oss, sammanfattar Pia Borg, planeringsledare på stadsledningskontoret, arbetet som en rad förvaltningar och föreningar i staden har gjort.

Alltihop började våren 2012, då Migrationsverket lättade på passreglerna vid anhöriginvandring. Efter en prejudicerande dom i Migrationsöverdomstolen blev det enklare för dem som söker uppehållstillstånd att styrka sin identitet, till exempel genom DNA-prov, en förändring som antogs få stor betydelse för antalet familjeanknytningar till flyktingar som kommit till Sverige tidigare, särskilt från Somalia.

– Ändringen fick oss i Göteborgs Stad att dra igång arbetet med att förbereda oss för en ökad anhöriginvandring. Eftersom vi haft många flyktingar från Somalia tidigare utgick vi från att många av deras familjer nu också skulle kunna komma, och vi kom fram till en prognos på mellan 1 500 och 1 700 anhöriga, varav 1 000 barn. Fast vi visste ju inte säkert, framförallt inte när de skulle komma, säger Pia Borg.

Stor ökning men färre än prognosen
Med tanke på att det under år 2011 kommit 719 flyktingar till Göteborg, varav 41 anhöriginvandrare, insåg alla berörda förvaltningar att det skulle krävas extra insatser och samarbeten bara för att hantera den förväntade ökningen anhöriginvandringen på bästa sätt.

Samtidigt var också ett ökat generellt flyktingmottagande att vänta, framförallt på grund av konflikten i Syrien.

– Tidigare hade mycket av den kommunala delen av ansvaret för mottagandet av nyanlända fallit på de enskilda stadsdelar som invandrarna flyttade till, men nu tog vi ett mer samlat grepp och bildade ett stadsövergripande samarbete för att hjälpas åt, säger Pia Borg.

En viktig roll i genomförandet och samordningen har Carina Falkewall som projektledare haft. Hon samlade bland andra stadsdelsförvaltningarna, social resursförvaltning, stadsledningskontoret och fastighetskontoret för att samarbeta. Samtidigt involverades fastighetsägare och flera ideella idrotts- och kulturföreningar i arbetet. Framåt hösten 2012 började ökningen av anhöriginvandring ta fart, och under 2013 skedde en fördubbling jämfört med helåret innan. Totalt under perioden juli 2012 till 25 november 2013 kom 894 anhöriga till Göteborg. Alltså något färre än de första prognoserna, men det kan också bero på tidsaspekten.

– Det är möjligt att det tar lite längre tid än vi trodde för familjerna att skaffa pengar till resan eller att ansöka om uppehållstillstånd via ambassaden i hemlandet, så det kan mycket väl vara så att antalet som kommer stämmer, men att det blir lite mer utdraget över tid. I vilket fall så är andelen barn i grundskoleåldern som hittills kommit större än vi trodde innan, hela 85 procent, så det blev en extra utmaning att hantera, säger Pia Borg.

Trångboddhet stort problem
Framförallt är det boendet som är utmaningen. Ungefär 60 procent av de anhöriga har kommit till en person som redan har ett förstahandskontrakt, men flertalet av familjerna är trångbodda och det är svårt att byta till större lägenhet, på grund av bristen på 4- och 5-rumslägenheter i Göteborg.

Omkring 50 familjer har fått hjälp med ordnat boende genom kommunens försorg. Störst problem är det för de familjer som kommit som anhöriga till ett tidigare ensamkommande barn, eftersom de familjerna i regel saknar nätverk och kontakter som skulle kunna hjälpa till att lösa boendesituationen.

– Under den här perioden har staden haft tre jourboenden för barnfamiljer med sammanlagt 30 familjerum, men det är ju ingen lösning på lång sikt, framförallt inte ur ett barnperspektiv. Alla stadsdelar har fått gå igenom vilka lägenheter och lokaler de har och om de går att bygga om till större lägenheter, och detsamma har några av stadens största fastighetsägare gjort, säger Christina Eide på fastighetskontoret.

– Vi har också tillfälligt ökat antalet lägenheter genom stadens och fastighetsägarnas samarbetsavtal. Just nu har vi någorlunda balans i utbud och efterfrågan, även om många fortfarande är väldigt trångbodda, fortsätter hon.

Staten ersätter ökade kostnader
Ett annat område som sätts på prov när invandringen plötsligt ökar är naturligtvis skolan. Närhetsprincipen gör att det blir trångt i skolorna i de tre stadsdelar som tar emot flest invandrade elever, det vill säga Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen.

– Staden får statlig ersättning för att kompensera för de extra insatser som krävs under en två-årsperiod, och skolorna har fått förstärkta resurser för att ta emot fler nya elever än vanligt. Samtidigt har de sedan tidigare en uppbyggd struktur för att ta emot nyanlända elever och tidigt kartlägga elevernas kunskapsnivåer, så de började inte från noll, men det finns fortsatta förbättringsbehov, bland annat i att erbjuda studievägledning på modersmålet och i att utveckla kontakt och samarbete med elevernas vårdnadshavare, säger Pia Borg.

Helt smärtfritt har det såklart ändå inte gått. Behovet av så kallad social lotsning är stort, då det inte är ovanligt att barnen kommer från splittrade familjer och har långa vistelser i flyktingläger bakom sig, med avbruten eller ingen skolgång alls.

Har utbildat samhällsinformatörer
Därför har samverkan med en rad olika frivilligorganisationer varit till stor hjälp vid mottagandet av de nyanlända invandrarna, inte minst med inriktning mot barn och kvinnor. Till exempel har 16 olika somaliska föreningar runt om i staden hjälpt till med praktiskt stöd, mentorskap, samhällsvägledning, kulturverksamhet för både barn och vuxna, praktisk språkträning i svenska, läxhjälp och kurser om föräldraskap i Sverige.

– Här i Östra Göteborg är det framförallt fem olika ideella somaliska föreningar inom idrott och kultur som har arrangerat många aktiviteter och samarbetat fantastiskt bra med skolan, Fritid, polis och socialtjänsten, säger Leif Palmqvist som varit stadsdelens kontaktperson med föreningarna.

– Utan de här föreningarnas arbete hade vi definitivt inte lyckats så väl med mottagandet som vi nu gjort. Trots att den här typen av traditionellt svenskt föreningsliv ju oftast är en helt ny företeelse för dem, så har de direkt varit väldigt duktiga på att engagera sig och samarbeta i viktiga samhällsfunktioner. 20 personer gick en kurs för att kunna fungera som samhällsinformatörer och sedan har de utan ersättning hjälpt till med alltifrån svenskundervisning till praktiska saker som kontakter med myndigheter och banker. Tänk dig själv hur det skulle vara att komma helt ny till ett land, klart att du skulle behöva hjälp av landsmän som har lärt sig språket! säger Leif Palmqvist, som själv har lärt sig mycket tack vare de somaliska föreningarna.

Ojämn fördelning mellan stadsdelarna
– Det är så mycket vi infödda svenskar inte tänker på, när vi bara utgår från oss själva. Nu har vi äntligen fattat att det är klart att idrottshallen ska vara öppen som vanligt när vi firar jul och påsk, för alla gör ju inte det! På föreningarnas inrådan hade vi öppet klockan 12 till 22 från julafton till annandagen, och det var proppfullt med tjejer och killar mellan 7 och 35 år som spelade fotboll hela tiden! säger Leif Palmqvist.

Att föreningarna kompletterar stadens och myndigheters insatser genom att erbjuda socialt stöd, nätverk och olika aktiviteter är en av flera framgångsfaktorer för nyanländas etablering i samhället och för ökad integration, enligt Pia Borg.

En sak som däremot måste bli bättre, särskilt om prognosen på sammanlagt 2 800 nya flyktingar och anhöriga per år de närmaste åren stämmer, är spridningen av mottagandet över staden.

– För närvarande svarar tre stadsdelar för största delen av stadens flyktingmottagande. Det innebär stora utmaningar i skolan och i boendet. En bättre balans i staden när det gäller mottagande kan inte lösas på direkten, men vi behöver utveckla ett systematiskt, långsiktigt arbete med den målsättningen, säger Pia Borg.