Ökande klyftor och brott hot mot hållbar utveckling

I rapporten finns en sammanställning av statistik kring ekologi, ekonomi och sociala faktorer som ska ge politikerna en strukturerad bild av Göteborgssamhällets utveckling under senare år.

Hållbart i tre dimensioner

– Vi är ute efter att fånga lite längre trender och få med fler
aspekter genom tre utvecklingsdimensioner, den sociala, den ekonomiska och den ekologiska, säger Jan Kaaling, chef för stadskansliets storstadsutvecklingsgrupp.

Arbetet med Samhällsbilagan görs mot bakgrund av det som skrivs i budgeten för 2004 om Göteborgs Stads syn på hållbar utveckling:

”… De tre dimensionerna, den sociala, miljömässiga och ekonomiska är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Var för sig utgör de tre dimensionerna nödvändiga men inte tillräckliga villkor för hållbar utveckling. Först tillsammans förmår de uttrycka hållbarhet”

Livsstil får globala konsekvenser

– De rapporter som till exempel bankerna gör belyser oftast tillväxtfrågor och ekonomisk utveckling men saknar ofta det bredare anslag som inrymmer även den ekologiska och sociala utvecklingen, säger Jan Kaaling.

Statistiken som förs fram visar en lång rad siffror om till exempel radonhalter, försurningshalter, bullernivåer, koldioxidutsläpp, energianvändning, antal nystartade företag, sysselsättning, pendling, bostadspriser, utbildningsnivåer, sjukfrånvaro, medellivslängd, lediga lägenheter, arbetslöshet och inkomstnivåer i Göteborg.

Och utvecklingen tycks, enligt rapporten, i stora drag ha gått åt rätt håll när det gäller ekonomi och ekologi.

”Lokala miljöproblem har utvecklats positivt men trenden för storskaliga miljöproblem som växthuseffekten har inte vänt.”

– Ett stort problem som jag ser det är att vår livsstil här får globala konsekvenser. Och så fort konjunkturen pekar uppåt så ökar trafiken, energiförbrukningen och avfallsmängderna, säger Katrina Folland vid stadskansliet.

Nettoinflyttning en ljusglimt

Mer bekymmersam är, enligt rapporten, den sociala utvecklingen i Göteborg:

”Det ökande antalet anmälda brott, trångboddhet, bostadsbrist, lågt valdeltagande och välfärdsgapet mellan infödda svenskar och invandrare är sociala faktorer som kan hindra en hållbar utveckling för Göteborg”.

”Utvecklingen under de senaste tio åren mot ökad segregation, bristande tillit, otrygghet, ökande sjukskrivningar och förtidspensioneringar lägger hinder i vägen för en hållbar utveckling av Göteborgssamhället” skriver stadskansliet också.

– När den sociala dimensionen utvecklas negativt kommer det att påverka de andra dimensionernas utvecklingsmöjligheter och därmed hållbarheten. En negativ utveckling av sociala faktorer betyder ökade sociala kostnader som måste tas av samhällets ändliga ekonomiska resurser, säger Marianne Bernhardtz på stadskansliet.

– Detta skapar i sin tur mindre möjligheter att investera i till exempel ny infrastruktur, förbättra attraktivitet för företagande osv. vilket i sin tur kan medföra färre arbetstillfällen, högre arbetslöshet, social utslagning och ännu högre sociala kostnader, och vi har fått en negativ spiral istället för en hållbar samhällsutveckling, säger Marianne Bernhardtz.

Men det finns också ljusglimtar i den sociala dimensionen, Göteborg har till exempel en positiv nettoinflyttning och ett födelseöverskott. Ålderssammansättningen i staden är också en faktor som ger bra förutsättningar för framtida välfärd.

Ett diskussionsunderlag

Vad gäller den ekonomiska dimensionen är trenderna mest positiva, även om antalet nystartade företag kunde vara fler:

”Göteborg har över tid haft högre tillväxt än nästan alla andra kommuner och regioner i landet, Göteborg är en av landets få starka tillväxtmotorer”.

– Samhällsbilagan ska ses som ett underlag för att stimulera diskussion och reflektion kring
samhällsutvecklingen. Vi ger en visserligen förenklad bild men det ger också en möjlighet till översikt, säger Jan Kaaling.

Politikerna i kommunfullmäktige har i dagarna fått ta del av Samhällsbilagan som förutom att vara en del av beslutsunderlaget för nästa års budget också är underlag för kommunfullmäktiges långtidsplanering för 2006 och 2007.

Fotnot:
Med hållbar utveckling menas ”en utveckling som möter dagens behov utan att hindra framtida generationers möjligheter”. Begreppet lanserades av FN:s Brundtlandkommission 1987.