Större barnfokus och mer dokumentation. I hörnet surrar faxen och i telefonen finns en människa i nöd, som på socialjouren får den akuta hjälp hen behöver. Sedan starten har en hel del förändrats på socialjouren, men mycket är sig också likt. Det berättar Lilian Siversen och Sofie Ask, som tillsammans jobbat över 60 år som socionomer och socialsekreterare.

Telefonen är fortfarande ett av socialjourens viktigaste arbetsverktyg, även om tekniken i dag ser väldigt annorlunda ut jämfört med när socialsekreterare Lilian Siversen anställdes. Det går till exempel inte att se en hopplöst ihopsnurrad sladd så långt ögat når. Men att faxen fortfarande är i bruk känns lite mer otippat.

– Nu är den faktiskt på väg bort, men väldigt länge har vi bara fått skicka vissa typer av sekretessbelagt material via fax, säger Lilian Siversen, som tog examen som socionom 1983.

Nya situationer uppkommer alltid

Tidigare låg socialjourens verksamhet i polishuset på Skånegatan, men sedan 2009 finns den i stället på Stora Badhusgatan 14.

– Det roligaste med socialjouren är att du får jobba med alla målgrupper och får använda mycket av sina tidigare erfarenheter. Trots lång tid i branschen uppkommer det alltid nya situationer. Vårt signum är ju att det är akut och det innebär att vi jobbar med lite andra perspektiv än på de vanliga socialkontoren.

– En del av arbetet är att vi aldrig vet hur passet kommer se ut. Det finns inga särskilda uppgifter som väntar när vi kommer till arbetet och vi avslutar allt innan vi går hem. Vid behov lämnas ett ärende vidare till en kollega som arbetar längre, säger Sofie Ask, som började på socialjouren för tre år sedan, men arbetat som socialsekreterare sedan 1995.

Akut hjälp när andra har stängt

Det finns alltså inget som går att kalla en vanlig natt på socialjouren, samtidigt som fokus alltid är detsamma. På kvällar, nätter och helger när de vanliga socialkontoren är stängda är det till socialjouren den som är i akut behov av hjälp ska vända sig. Det kan röra sig om våld i nära relationer, misstankar om ett barn eller en vuxen som far illa, missbruksproblem eller akut behov av boende en kall natt.

– Alla är välkomna att ringa till oss, både om det gäller dig själv eller om du misstänker att någon far illa. Sedan hör också sjukvården och polisen av sig. En del kan vi ta direkt på telefon, i andra situationer åker vi ut och då är vi alltid två personer. Det kan vara riktigt svåra situationer och många tunga och allvarliga saker. Vilket är både utmaningen och tjusningen med arbetet, säger Sofie Ask.

– Det som är viktigast i de akuta situationerna är att ha ett klarsynt omdöme och att snabbt finna problemfokus, där du värderar det akuta och kan ta beslut just där på plats. Det finns helt enkelt inte tid att till exempel sova på saken. Det är nog den stora skillnaden mot att arbeta på ett mer traditionellt socialkontor, där du kan ha dagar på dig att väga ett beslut fram och tillbaka. Vi kan i värsta fall ha mycket kort tid på oss, säger Lilian Siversen.

Ökat barnfokus, mer administration

Under de drygt 36 år som Lilian jobbat som socionom har en hel del förändrats, medan annat är sig mer eller mindre likt.

– På 1980-talet var det förebyggande arbetet centralt, man ville gå in och hjälpa till och försöka förändra innan det uppstod för stor skada. Så görs inte på samma sätt i dag. Samtidigt har barnperspektivet kommit att värderas högre och barnärenden prioriteras på ett sätt som det inte riktigt gjordes förr. Då fokuserades mer på föräldrarnas behov. I dag lyssnar vi mer på barnen.

Tidigare betraktades situation för klienterna – det vill säga den som behöver hjälp – utifrån flera aspekter, som familjehistorik och socioekonomiska förutsättningar. I dag tenderar man enligt Lilian Siversen i stället att individualisera problemen och ibland enbart relatera till individens eget val och ansvar.

Höga krav på dokumentation

– Men hur många väljer att bli missbrukare, fattiga eller att leva i våld och förtryck?

– Hela samhället har ju förändrats och vi är några av de första som tar del av den förändringen. Att vi har ökat medvetandet om barnens situation är en positiv utveckling, medan den allt tyngre administrationen är det motsatta. I dag har vi väldigt höga krav på dokumentation, vilket tar väldigt lång tid, säger Sofie Ask.

– Det där är något som vi som samhälle behöver fundera på. Mötet med människan/klienten måste ha en given plats bland manualer, rutiner och administration och det måste ges tid, säger Lilian Siversen.

För den som arbetar på socialjouren är annars en av de största skillnaderna mot ett vanligt socialkontor att ärendena efter att det akuta arbetet är klart, skickas vidare till klientens ordinarie socialkontor. När det blir vardagsmorgon och de vanliga socialkontoren öppnar igen tar en socialsekreterare därifrån över och på socialjouren får personalen bara i undantagsfall veta hur det går med den som sökt hjälp.

– Sedan är det naturligtvis så att en del personer återkommer, för att det händer dem nya saker. Men vårt ledord är akut, med allt vad det innebär.