Göteborgs Stad räknar med ett överskott på 300–400 miljoner kronor i år, trots finanskris och lågkonjunktur. Men de närmaste två åren blir ekonomiskt tuffa, så nu måste kostnaderna bromsas upp.

Stadskansliet konstaterar i sin andra uppföljningsrapport för året att den turbulenta omvärlden – med global finansoro och en allt sämre konjunktur i Sverige – gör att läget är mycket osäkert och svårt att bedöma.

Ändå ändrar man inte sin prognos från i våras om ett överskott i storleksordningen 300-400 miljoner kronor för 2008. Men på längre sikt måste kostnadsökningen bromsas för att hålla balans i kommunens ekonomi.

”Vi måste bromsa ökningstakten”

Bakgrunden är att lågkonjunkturen leder till ökad arbetslöshet, vilket ger kommunen lägre skatteintäkter, en utveckling som väntas slå igenom med full kraft under 2009.

– Lågkonjunkturen innebär att vi måste bromsa ökningstakten för våra kostnader. Men vi kommer ändå att ha ökade kostnader, så det handlar inte om att sänka kostnadsvolymen totalt sett, säger Peter Lönn, ekonomichef i Göteborgs Stad.

Läget är alltså osäkert och svårbedömt, bland annat eftersom regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gör olika bedömningar om ekonomin. Men stadskansliet bedömer att Göteborgs Stads kostnadsökningar måste halveras fram till 2010.

Det innebär att många av stadens verksamheter, till exempel flera stadsdelsnämnder och utbildningsnämnden, måste anpassa sig till en kärvare verklighet.

Räknar med lägre skatteintäkter

I rapporten konstateras att kommunen har en stabil ekonomisk grund att stå på, men också ett läge med snabbt krympande ekonomiska marginaler. Hittills under 2008 har kostnadsökningen varit ungefär dubbelt så hög som ökningen av skatteintäkterna.

– De senaste tre åren har våra skatteintäkter ökat med runt sex procent per år, nu räknar vi med 3-3,5 procent per år. Och hittills i år har kostnadsökningen legat på sju-åtta procent. Det håller förstås inte i längden, vi måste ner till en kostnadsökning på 3-3,5 procent för att hålla balans i ekonomin, säger Peter Lönn.

– Hur snabbt och hur mycket det ska bromsas under 2009 och 2010 får bli en politisk värdering. Det viktiga nu är att skicka ut signalen, så att alla inser att vi måste bromsa, fortsätter han.

Minskad sjukfrånvaro i stadsdelsförvaltningarna

Stadskansliet går också igenom sju av kommunens prioriterade mål och konstaterar att de flesta utvecklas i positiv riktning, till exempel att sjukfrånvaron fortsätter att minska. I augusti låg den på 7,6 procent för stadens fackförvaltningar, jämfört med 8,8 procent ett år tidigare.

Framför allt är det den långa sjukfrånvaron, över 60 dagar, som minskar. Sjukfrånvaron inom stadsdelsförvaltningarna har minskat från 9,5 till 8,2 procent. Störst minskning bland stadsdelsförvaltningarna har Örgryte med 2,2 procentenheter.

Det prioriterade målet om minskad arbetslöshet och minskat försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) går inte åt rätt håll. Under årets första åtta månader låg kostnaderna för försörjningsstödet visserligen fyra miljoner kr under 2007 års utfall. Men i och med lågkonjunkturen väntas försörjningsstödet öka successivt under året. Prognosen ligger nu på cirka 800 miljoner kronor för 2008, vilket är en procent mer än 2007.

82 procent av gymnasieeleverna fick slutbetyg

Inte heller målet att fler elever ska få godkända slutbetyg uppnås i år. Andelen grundskolelever med behörighet till gymnasieskolan minskade från 86,0 procent 2007 till 85,6 procent 2008. I gymnasieskolan var andelen elever som erhöll slutbetyg vårterminen 2008 samma som året innan, 82 procent.

Stadskansliet hissar också varningsflagg för att det stora KOLLA-projektet, om att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla, kanske inte håller tidplanen. Här behövs ”fördjupat utrednings- och analysarbete”.