Portar eller vallar mot havet en miljardfråga

– Göteborg är Sveriges mest utsatta stad för stigande havsnivåer, sa Ulf Moback, samordnare för klimatanpassning på Göteborgs stadsbyggnadskontor, vid en pressträff på måndagen

– Det behövs mycket stora investeringar i centrala Göteborg och jag önskar att staten kommer ut på banan i frågan. Det här kan inte vara ett ansvar för bara Göteborgs stad och de privata fastighetsägarna.

– Det känns som att staten försöker skjuta frågan ifrån sig. Men detta är ju att jämföra med ett stort infrastrukturprojekt.

Ullevi blir bad
Ulf Moback och hans kollega Eric Jeansson på stadsbyggnadskontoret visade stundtals dramatiska 3D-bilder över hur Göteborg påverkas av stigande havsnivåer vid extrema vädersituationer – om inget görs.

Pressträffen hölls eftersom FN:s klimatpanel IPCC inledde sin konferens i Stockholm ungefär samtidigt. Och på fredag väntas klimatexperternas nya prognos.

Troligen säger IPCC på fredag att havsnivåerna kommer att stiga med en meter till år 2100. Men osäkerheterna är stora och om allt går åt fel håll, kan det röra sig om hela två meter till år 2100. Enligt Moback är detta inte speciellt sannolikt – utan blir aktuellt först senare.

Bilderna över Göteborg visar att staden klarar en meters högre vatten hyfsat. Men två meter är klart värre. Stora delar av det lågt liggande centrala Göteborg blir översvämmat vid rejäla oväder och extremt höga vattennivåer.

Gamla och Nya Ullevi förvandlas till utomhusbad och stora områden blir instängda på grund av översvämningar runtomkring. I söder svämmar Välenviken in över land och förvandlar Järnbrottsmotet till en enorm vattenpöl, så att Söderleden får stängas av. Bara som exempel.

Tio miljarder
– Min bedömning är att upp till två meter högre vatten kan vi klara med vallar och andra skydd vid älvkanten, kombinerat med slussportar in mot Hamnkanalen och Vallgraven, sa Ulf Moback.

Det skulle kosta cirka tio miljarder kronor. En förstudie av sådana portar kommer att göras i år.

Men om vattennivåerna stiger över två meter till år 2100, får Göteborg fundera på att bygga portar mot havet. De stängs vid extremt högvatten, som till exempel vid stormen Gudrun 2005. Då var vattnet i Göta älv 1,8 meter högre än normalt. Nu talar vi alltså om 3,8 meter högre än dagens normalvatten.

Göteborg skulle kunna bygga en port rakt över älvmynningen strax utanför Älvsborgsbron, ungefär vid Röda Sten. Dessutom behövs en port vid förgreningen Göta älv/Nordre älv, för att leda av älvvattnet från Vänern till Nordre älv.

Billigare än flytt
– Liknande barriärer mot havet finns redan i många olika varianter, till exempel i London, Rotterdam och St Petersburg, sa Ulf Moback.

Kostnad: Cirka 10–20 miljarder kronor.

– Det är mycket pengar, men klart mindre än att flytta staden i ett 100-årsperspektiv. Rent monetärt kan det jämföras med fastighetsvärdet i centrala Göteborg, som år 2005 var cirka 100 miljarder kronor, sa Ulf Moback.

Göteborg har arbetat med klimatanpassningsfrågor i över tio år. Staden arbetar på flera fronter för att möta klimatförändringarna; högre vattenstånd, mer regn och högre temperaturer.

Ett exempel är den hydromodell som stadsbyggnadskontoret bygger och som ska vara klar om ett år. Hydromodellen kommer att simulera effekter av olika vattennivåer och vad som händer när dagvattenledningarna överbelastas.

Blåkarta tas fram
– Hydromodellen kommer att ge oss en bättre bild än vi har idag. Den kommer att ta hänsyn till de invallningar vi har redan idag och rörsystemet under jord, sa Ulf Moback.

Med hjälp av hydromodellen ska stadsbyggnadskontoret göra en så kallad blåkarta, som visar vart vattnet tar vägen när dagvattensystemet är överbelastat.

– Sen kan vi lägga in åtgärder för att förhindra skador på byggnader. Det behöver inte vara stora saker. En högre kantsten här och var kan klara ganska mycket, sa Ulf Moback.

– Hydromodellen kommer att hjälpa oss att prioritera rätt insatser. Den kommer till exempel att ge besked om huruvida portar mot havet fungerar. Är det en möjlig lösning för Göteborg?

Västlänken säkrad
– I så fall behövs ett politiskt beslut om två till tre år. Ska vi satsa på en storskalig lösning nu, som kan vara på plats om kanske 20–30 år? Eller ska vi skydda oss upp till en meter högre havsnivå med möjlighet att bygga på upp till två meter?

Idag får inga hus byggas i Göteborg om man inte har en meters säkerhetsmarginal till extremt högvatten. För samhällsviktiga byggnader gäller två meters marginal. Tågtunneln Västlänkens tunnelmynningar och byggnader kommer att ha 2,2 meters marginal.

– Så om staden inte gör något 100 års sikt, kan framtidens tidningsläsare kanske få läsa rubriker som ”Göteborg översvämmat, men tågen går”, sa Ulf Moback.