Ungas röster lyfts fram. En riskmiljö med brinnande bilar och kriminalitet – eller en trygg uppväxtmiljö där kulturer möts? I rapporten "Kampen för att bli Någon" ställs medias bild av förorten mot ungdomarnas egna erfarenheter. Rapporten presenteras på en konferens om ungas uppväxtvillkor i förorten den 19 maj.

Den nya studien, som baserar sig på intervjuer med 130 personer, är initierad av Ung & Trygg som arbetar med att förebygga att unga hamnar i gängkriminalitet. Tidigare studier har fokuserat på samverkan och socialt nätverksarbete mellan polis, skola och socialtjänst. Men den här gången bestämde man sig för att lyfta fram ungdomarnas egna röster.

”Oroligheterna ett sätt att visa styrka”
– Vi ville ta reda på hur de själva ser på sina uppväxtförhållanden i förorten och vad som gör att vissa kommer in i brottsliga sammanhang, säger Torbjörn Forkby, forskare och en av författarna till rapporten ”Kampen för att bli Någon”.

Ungdomarna konfronteras ständigt av allmänhetens och medias bild av förorten som ett otryggt område. Samtidigt har de egna erfarenheter som går tvärtemot. De beskriver en trygg vardagsmiljö med närhet till natur och kompisar. Ett ställe där olika kulturer möts.

– Bostadsområdet är en stor del av identiteten. Därför bidrar en negativ bild av förorten till känslor av underläge och tillkortakommande. Jag tror att en del av oroligheterna är en reaktion på detta – ett sätt att visa styrka, säger Torbjörn Forkby.

Behov av att visa sig osårbar
Även om brottsligheten orsakas av en liten grupp, måste alla i området förhålla sig till den. En del tycker händelserna är barnsliga, andra tar avstånd och en liten del av ungdomarna tycker det är häftigt när bilarna brinner.

– Några av dem som attraherades av brottsliga sammanhang beskrev behovet av att visa sig osårbar, som en upprättelse för att man inte har samma chanser som andra, säger Torbjörn Forkby.

Han tycker att en viktig lärdom från studien är att upplevelsen av tillkortakommanden ibland förstärks av de insatser som samhället sätter in för att stödja unga.

”Bemötandet spelar enormt stor roll”
– Att placeras i specialgrupper kan öka känslan av utanförskap. Speciallösningar är dubbla: å ena sidan är det en form av asyl, en fristad och ett sätt att komma ifrån. Å andra sidan kan det också vara en exil, en förvisning från de normalas skara, säger Torbjörn Forkby.

De som jobbar med ungdomar bidrar också till deras identitetsskapande. Därför måste man också se på insatserna utifrån ungdomarnas eget perspektiv.

– Bemötandet spelar enormt stor roll för unga i utsatta situationer. Ofta är det personliga möten med engagerade vuxna som är vändpunkten för många, säger Torbjörn Forkby.