30 förslag på åtgärder. Nu finns en kortversion av de viktigaste slutsatserna och förslagen kring hur de sociala klyftorna i Göteborg kan överbryggas. ”Vi vill att så många som möjligt ska ta del av budskapet, säger Åsa Lundquist, ansvarig för kartläggningen.
Rapport i kortversion: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014
I slutet av januari presenterades en rapport om skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Den är resultatet av en gedigen kartläggning, där göteborgarnas livsvillkor jämförts utifrån ett antal faktorer. Rapporten visar på tydliga sociala klyftor. Exempelvis lever göteborgarna i stadens rikare delar upp till åtta år längre än de som bor i ekonomiskt utsatta områden.
Nu har de viktigaste resultaten från kartläggningen sammanställts i en lättillgänglig broschyr. Den har i en första omgång tryckts upp i 8000 exemplar, som ska spridas i alla Göteborgs Stads förvaltningar. Broschyren innehåller liksom den stora rapporten en lista med 30 förslag på åtgärder som kan göra göteborgarnas livsvillkor mer jämlika.
Vad tycker du är viktigast att lyfta fram?
– Att hela Göteborg tjänar på att skillnaderna minskar. Det baserar vi på både nationell och internationell forskning. Den visar att alla har bättre hälsa i samhällen med mindre skillnader, jämfört med samhällen där skillnaderna är stora.
Resultaten från kartläggningen har utöver rapporten spridits genom en stor konferens.
– Mottagandet har varit positivt. Jag upplever att det finns ett stort förtroende för hur vi har tagit oss an frågan.
När Åsa Lundquist har berättat om kartläggningen har många reagerat på att skillnaderna blir så tydliga när olika faktorer läggs samman.
– Det är stora skillnader mellan göteborgare på område efter område, och när man lägger dem intill varandra blir det ganska mastigt.
Konkreta insatser nästa steg
Förslagen i rapporten är en sammanställning av åtgärder som forskare och professionella har rekommenderat i andra liknande sammanhang. Nu inleds arbetet med att konkretisera vad olika delar av Göteborgs Stad kan göra för att bidra till en mer jämlik stad.
– Av alla dessa förslag, vad är det intressant att jobba med och hur ska vi göra det? De svaren har vi inte än, men det är något vi kommer jobba med, så vi kommer nog se nya satsningar och förändringar framöver.
Kartläggningen ska följas upp tredje året i varje mandatperiod. Men Åsa Lundquist tror att det kommer ta längre tid än så innan förändringarna framträder tydligt. Många av förslagen till insatser är långsiktiga, som exempelvis att öka stödet till barn i förskolan för att ge dem bättre förutsättningar att lyckas i livet.
– Om vi vill ha framgång så gäller det att hålla i den här frågan och ge sig till tåls.
