81 ledamöter tar sig an framtiden. Nästan var tredje Göteborgsungdom mellan 10 och 17 år har använt sin demokratiska rätt att rösta fram en kandidat till stadens Ungdomsfullmäktige. Nu står 81 nya och gamla ledamöter redo att ta över förhandlingarna med vuxenvärlden, något som allt oftare sker i dialogform och inte som kampanjer.

– Förra året var det bara drygt 23 procent av ungdomarna som röstade och i år var det över 29 procent. I Lundby ökade de från 11 till 38 procent, så det är tydligt att det finns ett engagemang bara man anstränger sig och samarbetar för att locka fram det, säger ungdomsfullmäktiges planeringsledare Paula Aijmer.

Tillsammans med en samordnare i varje stadsdel och fritidsledare, bibliotekarier, föreningar och inte minst skolor runt om staden har hon propagerat för att ungdomarna ska ta sin chans att rösta in någon man har förtroende för i det ungdomliga och kommunala parlamentet, och de blev alltså bönhörda.

– Det var också väldigt många som ställde upp som kandidater i valet, inte minst i Angered. I Norra Hisingen gick det lite trögare, så där finns det faktiskt fortfarande plats för ytterligare någon representant. Och de som inte blev inröstade på sin stadsdels mandat tänker vi inte släppa taget om, utan hoppas att de vill engagera sig i de nystartade, mer lokala ungdomsråden, säger Paula Aijmer.

Föryngring blir utmaning
Nu väntar först en två dagar lång utbildning av ungdomsfullmäktiges nya ledamöter, innan alla samlas i plenum i början av nästa år för att identifiera vilka frågor man vill jobba med 2014 och bilda utskott utifrån det.

– Sedan har vi öppen verksamhet två dagar i veckan där ungdomarna kan samlas i sina utskott och jobba vidare med sina frågor, med stöd av oss två som jobbar på kansliet. Fem gånger om året samlas alla igen i stormöten, som hålls i den riktiga fullmäktigesalen i Börsen, säger Paula Aijmer, som noterar att de något yngre barnens aktivitet i valbåsen återspeglas i de nya ledamöternas åldersstruktur, vilket kan komma att påverka arbetet.

– Det blir en utmaning att hantera, så att de äldre ledamöterna fortfarande tycker att det är stimulerande att jobba i ungdomsfullmäktige när blandningen av åldrar blivit större än tidigare. Till att börja med har vi i alla fall anpassat tiderna för våra möten och öppna verksamhet så att de inte slutar så sent på kvällen, säger Paula Aijmer.

Inflytandet har ökat
Skolrelaterade frågor brukar av naturliga skäl vara populära att diskutera i ungdomsfullmäktige, och under 2013 har engagemanget varit särskilt stort kring mobbning, inte minst sådan som förekommer på nätet. Även fritidssysselsättningar, kollektivtrafik och kultur ligger ungdomarna varmt om hjärtat.

– På senare år har ledamöterna i ungdomsfullmäktige blivit mindre kampanjinriktade i sina aktioner och istället satsat på dialog, vilket varit mycket mer effektivt för att öppna dörrar till stadens berörda förvaltningar. Samtidigt har det gjort att processen och effekterna har blivit mer diffusa, men jag skulle ändå vilja påstå att inflytandet har ökat. Alla förvaltningar är kanske inte lika lyhörda, men många är väldigt bra och följer de tydliga politiska direktiv som finns kring ungdomars inflytande i staden, säger Paula Aijmer.