Samlat grepp ger överblick. Runt om i Göteborgs Stad pågår över 120 utvecklingsprojekt som delfinansieras av EU. Nu ska den centrala samordningen på stadsledningskontoret se till att hela staden får glädje av resultaten. Tanken är att undvika konkurrens om EU-pengar, men också att dela kunskaper med varandra.
EU:s budget för sina strukturfonder löper över en sjuårsperiod. I samband med att förra budgeten släpptes 2007 inrättades en central stöd- och samordningsfunktion på stadsledningskontoret – Helpdesk.
Helpdesken hjälper stadens förvaltningar och bolag med att ansöka om EU-pengar, koordinerar projektidéer och informerar om EU:s olika program. I takt med att stadsdelar och fackförvaltningar blivit säkrare på att göra ansökningar, sätta ihop en projektorganisation och göra redovisningar har helpdeskens funktion ändrats.
– Numera har de allra flesta förvaltningar en särskild person som hanterar EU-frågorna. Därför flyttas också vårt fokus från att ge stöd vid själva ansökan till att samla ihop resultaten och se till att hela staden får nytta av dem, säger Katja Knuutinen på stadskansliets internationella avdelning.
Miljoner att söka 
Just nu pågår över 60 utvecklingsprojekt inom EU:s tre olika strukturfonder: socialfonden, regionalfonden och interregionalfonden. Totalt finns det möjlighet att söka sex miljarder kronor i EU-stöd under en sjuårsperiod. 90 miljoner av dem är öronmärkta för Göteborg och storstadsutveckling.
Helpdesken har en god överblick över vilka projekt som pågår och försöker också ta ett samlat grepp.
– Vi anordnar bland annat frukostmöten där de som jobbar med EU-frågor inom staden kan träffas och utbyta erfarenheter. Då uppstår ofta idéer till nya projekt, säger Katja Knuutinen.
En ny utmaning är att samla ihop resultaten från projekt som håller på att avslutas. Utgångspunkten är att utvecklingsarbete som bedrivits i en stadsdel kan få effekter i en annan stadsdel.
– Vi håller på att fundera över hur man bäst kan ta tillvara på kunskaperna från projekten. Ett samlat grepp är också ett sätt att undvika konkurrens inom staden om samma EU-pengar, säger Katja Knuutinen.
Stadens behov styr
Att ha en central EU-samordning underlättar också kontakterna med EU:s programkontor.
– De ser Göteborgs Stad som en enda sökare, oavsett förvaltning.
EU:s nästa programperiod kör igång 2014. I väntan på den nya budgeten förbereder sig Göteborgs stad genom att skapa en så bra jordmån som möjligt för nya projektidéer. Den övergripande strategin är att ansökningarna ska göras utifrån stadens behov.
– Strukturfonderna handlar både om regionalpolitik, att skapa ett bra företagsklimat och öka konkurrenskraften i regionen, men också om individernas möjligheter att leva ett bra liv. Socialfonderna prioriterar till exempel projekt som motverkar utanförskap, säger Katja Knuutinen.
Bilder: Solidarités Jeunesses
