Fem scenarier kan ge beredskap för framtiden. Hur ser Göteborg ut år 2040? I rapporten “Digitopia, brinnande Atlantis eller blomstrande rurban stad?” finns fem olika scenarier.  “Vi gör det här för att förbereda stadens förvaltningar och bolag för framtiden, att tänka i framtidsbilder och bygga scenarier för att se vad som skulle kunna hända”, säger Christina Ceder, omvärldsanalytiker på konsument- och medborgarservice.

Christina Ceder, omvärldsanalytiker på konsument- och medborgarservice.

Konsument- och medborgarservice har tidigare publicerat tre trendrapporter. I den senaste rapporten introduceras en ny metod för förvaltningar, bolag och verksamheter inom staden: scenarieanalys.

– Med trenderna har vi varit lite mer nära i tiden, nu ville vi försöka med lite mer långsiktig planering. Vi har byggt scenarier utifrån trender, identifierat trender som vi ser nu, en del är ganska mogna och en del är nyare. Om trenderna rullar på, vad kommer det då att innebära om tio, femton, tjugo år? Vad får vi för samhälle då? Om det ser ut som i de här scenarierna, hur behöver vi reagera, hur påverkar det oss och vilka beslut behöver vi ta?

Bred förankring

“Vilka trender och fenomen kommer påverka göteborgarnas framtida möten med Göteborgs Stad avseende kommunal service?” Det var frågan som cirka 130 medarbetare från många olika förvaltningar och bolag fick utgå från när de valde vilka trender, av cirka 150, som påverkar Göteborg mest nu och i framtiden. För att få en ännu bredare förankring tillfrågades också experter inom olika områden.

– Vi har också stämt av innehållet i scenarierna, till exempel med forskare och specialister, så att många tror att det är tänkbara scenarier och att vi inte helt uppe i det blå.

Fem scenarier

Arbetet resulterade i fem olika scenarier.

– Det är inte så att vi bara kommer att leva i Atlantis till exempel, utan det kommer att finnas lite från varje scenario i framtidens Göteborg. Som introduktion till varje del i rapporten valde vi att lägga in en saga för att få en koppling till nutiden, men också för att göra det lite mer levande.

Hur ska rapporten användas inom staden?

-Tanken är att förvaltningar och bolag ska ta till sig rapporten, lära sig metoden och överföra den till sin egen verksamhet och jobba mer med framtidsbilder. Vi behöver bli bättre på det inom staden. Det handlar om att förbereda sig på vad som kan hända. Vi har ganska långa beslutsvägar i staden, det tar ofta lång tid när vi ska göra större förändringar, exempelvis inom stadsmiljö, omsorg eller digitalisering.

– Därför behöver man börja jobba redan nu, bygga olika scenarier och planera utifrån framtida behov så att man utvecklar för framtiden, säger Christina Ceder och drar en parallell till covid-19 som visade hur illa förberett hela Sverige var på en pandemi.