Kommunstyrelsen antog ny handlingsplan. Ökade satsningar för att förebygga vräkningar och ett skifte från alternativa boendeformer till vanliga lägenheter. Göteborgs Stads nya hemlöshetsplan innebär ett systemskifte, där bostaden ska vara grunden snarare än målet. Framöver ska antalet hemlösa även kartläggas utifrån samma definitioner som Socialstyrelsen använder.
Läs planen här:
Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018
– Vi ska minska antalet personer som blir vräkta, för att människor inte ska hamna i hemlöshet. Vi har också som mål att halvera den akuta hemlösheten, säger Mikael Chrona, utvecklingsledare på fastighetskontoret.
Kommunstyrelsen antog tidigare i veckan Göteborgs Stads plan och strategi mot hemlöshet 2015-2018. Bland målen finns att antalet personer som är akut hemlösa ska minska, att färre ska bli vräkta och att fler som bor i kommunens boende ska få en egen bostad.
Målen ska förverkligas genom en rad insatser. De bygger på samarbete mellan olika aktörer, bland annat stadsdelarna, fastighetskontoret, social resursförvaltning och den kommunala fastighetskoncernen Framtiden.
– Planen fokuserar på vem som ska göra vad. Det gör att det blir lättare när det ska genomföras, säger Mikael Chrona.
Först en stabil bostad
Jämfört med tidigare innebär den nya planen ett tydligare fokus på att se bostaden som ett medel för att förbättra en persons situation, snarare än som ett mål när andra problem är lösta. Detta i enlighet med Bostad först, en arbetsmodell som sedan några år tillämpats på prov och nu ska permanentas.
Den nya inriktningen innebär att de alternativa boenden som Göteborgs Stad driver successivt ska omvandlas. Idag hyr staden ett antal hyreshus med cirka 350 lägenheter. Där bor personer som inte kunnat få ett eget bostadskontrakt. Tanken är att de under de kommande åren ska börja bytas ut mot lägenheter som ligger utspridda i vanliga hyreshus runt om i staden.
– Vi ska prata med Familjebostäder om att byta de lägenhetsblock som vi hyr. Om vi till exempel har ett block med 25 lägenheter, så kan vi få 25 andra som ligger integrerade i området, och så har vi en stödpatrull som står för stödet. Det är tanken, säger Malin Östling, verksamhetschef för boendefrågor vid social resursförvaltning.
Hur lång tid kommer det ta?
– Det är svårt att säga, vi får nog prova oss fram lite.
Kommer ni att ha bytt ut någon fastighet i år?
– Nej, jag tror inte att det går så fort. Vi har inlett diskussioner, men det är mycket som måste redas ut och många inblandade.
I flera av dagens boendeformer finns krav på de boende, som måste uppfyllas för att de ska kunna gå vidare mot att få ett eget lägenhetskontrakt. Grunden i modellen Bostad först är istället att personen får ett andrahandskontrakt. Förutsatt att den boende betalar hyran, vårdar lägenheten och inte stör omgivningen kan kontraktet sedan övergå i ett förstahandskontrakt efter 18 månader.
– Vi går mot Bostad först, men jag kan inte säga att det blir bara det ena eller det andra. Det beror på hur utvecklingen fortskrider och vilka behov personer i hemlöshet säger att de har. En del människor vill ha en viss yttre kontroll i form av till exempel drogfrihet, säger Malin Östling.
Samarbete mot vräkningar
En central del i planen är att förebygga vräkningar, framförallt av barnfamiljer. Fastighetsägarna och socialtjänsten i stadsdelarna ska ta fram rutiner för hur de kan samarbeta kring hushåll som riskerar vräkning på grund av obetalda hyror, störningar eller andrahandsuthyrningar utan tillstånd.
Åtgärderna handlar bland annat om att göra hembesök innan beslut om vräkning tas, samt att öka möjligheterna för hyresgästen att teckna en avbetalningsplan och bo kvar med kommunalt kontrakt. Det innebär att hyreskontraktet tillfälligt kan skrivas över på fastighetskontoret och att hushållet sedan hyr bostaden i andra hand.
Ska använda Socialstyrelsens definition
Enligt planen för arbetet mot hemlöshet ska kartläggningen av hemlösa ske på ett nytt sätt framöver. Den modell som tidigare använts är inriktad på att kartlägga hur många hushåll som behöver en annan boendelösning inom sex månader. I den senaste kartläggningen som gjordes i april 2014 identifierades då 713 hushåll. Det skiljer stort från Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2011, då Göteborg bedömdes ha 3 300 hemlösa.
Från och med nästa kartläggning ska Göteborgs Stad använda samma definitioner av hemlösa som Socialstyrelsen.
– Det gör att vi kommer få en bredare kartläggning, som visar det totala antalet hemlösa, säger Mikael Chrona.
Formellt ska nu också kommunfullmäktige besluta om planen.
