Flera förändringar jämfört med 2015. Ungdomar är mer på nätet än för fem år sedan, de tycker den kommunala skolan är bättre, men färre unga vill vara med och påverka i sin stadsdel. Det visar enkätundersökningen “Unga röster från öster” som gjordes med 12-19-åringar i Östra Göteborg i somras. 

– Göteborgs Stad står inför en omorganisation där vi i stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg ska gå ihop med Angered och bilda socialförvaltning Nordost. Då kan det vara bra att veta vad ungdomarna i Östra Göteborg tycker. Det är ingen som frågat dem om det på fem år och det kan vara bra att få en indikation om något förändrats väsentligt, säger John-Gilbert Larsson, metodutvecklare för ungt inflytande i stadsdelen.

Mer aktiva på nätet

Undersökningen visar att flera saker förändrats sedan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp, 2015.

– Ungdomar är mer aktiva på nätet, det är inget konstigt men bra att påminna sig om det. 2015 valde många ungdomar bort sociala medier som Facebook och Instagram, nu är det en naturlig del av vardagen. De kommunala skolorna verkar ha ryckt upp sig, det var inte alls lika negativt nu som i Luppen 2015.

– Fler känner till fritidsgårdar, Östra Göteborgs Ungdomsråd och liknande forum för ungdomar. En sak som vi inte kunde se då, men som vi såg nu, var att ungdomar i Gamlestaden trivs mindre bra både i sin närmiljö, i skolan och med livet i allmänhet. Särskilt i förhållande till Bergsjö-barnen som trivs mycket bättre i alla tre kategorier.

Tjejer känner sig mindre trygga

 Det finns flera saker som sticker ut i undersökningen.

– En sak som inte är så rolig läsning för politiker eller för oss som jobbar med ungt inflytande är att ungdomar i mindre utsträckning, åtminstone jämfört med 2015, vill vara med och påverka i sin stadsdel. Det var lite nedslående.

Något annat som sticker ut att det är svårare att vara tjej än kille.

– Tjejerna får jobba mer hemma, de känner sig mindre trygga, de känner att de har mindre att säga till om, får i mindre utsträckning vara ihop med vem de vill, och trivs mindre bra både i sitt område, i sin skola och med livet i allmänhet. Det är negativt och en orättvisa som håller i sig från den förra undersökningen 2015. Särskilt tråkigt är det utifrån det kommunala målet att skapa en jämlik stad.

Många unga i Bergsjön känner sig inte som en del av Göteborg

Undersökningen visar också att många ungdomar som bor i Bergsjön inte verkar känna sig som en del av staden.

– Det är också något som är negativt. Det är inte den ambitionen vi har från Göteborgs Stad, tvärtom arbetar vi mycket med integrationsfrågor.

Behovet av sommarlovskortet, alltså att gratiskortet som elever har i kollektivtrafiken också ska gälla under sommaren, var också något som stack ut i undersökningen. Frågan var inte med 2015, däremot var den med i undersökningen som stadsdelens enhet Team jämlikt gjorde 2019 där frågor om de indragna sommarlovskorten besvarades av över 500 ungdomar.

– I undersökningen nu behövde 60 procent av ungdomarna ett sommarlovskort och 2019 var siffran 69 procent.

Feriearbetare gjorde undersökningen

Enkäten gjordes av ett 20-tal feriearbetare och medarbetare i stadsdelen och till största del utomhus i Bergsjön, Gamlestaden, Kortedala, Kviberg och Utby.

– De var mycket vid Bergsjöbadet och en del runt Rymdtorget också. Det var svårare att hitta ungdomar i Utby, kring Serneke arena, Kviberg och även på andra ställen som Kortedala torg och Gamlestads torg där det var mycket folk men inte så många unga

Enkäten bestod av 41 till 47 frågor beroende på hur ungdomarna svarade. 691 ungdomar gjorde enkäten och 641 av dem bodde i Östra Göteborg. Det innebär att ungefär 14 procent av målgruppen har svarat. Svaren från de sju procent som inte bodde i Östra Göteborg har tagits med när man tittat på skillnader mellan 2015 och 2020. Det beror på att de även var med 2015.

Ett underlag till politiker

Rapporten “Unga röster från öster” godkändes i stadsdelsnämnden Östra Göteborg i november och har nu skickats till kommunstyrelsen, grundskoleförvaltningen och utbildningsnämnden. I den nya nordost-nämnden blir rapporten ett underlag för politikerna som kommer att arbeta med hur man ska få in ungas röster.

– Vuxenvärlden och ungdomsvärlden går parallellt med varandra och man är inte ung så länge i förhållande till hur länge man är vuxen, men den perioden formar personen till hur den blir som vuxen, säger John-Gilbert Larsson.

– Om vi vuxna inte hänger med och förstår vad som händer i ungdomsvärlden så missar vi mycket av det arbete som vi behöver göra för att stävja psykisk ohälsa, mobbning, kränkningar och så vidare. Det är något vi ser ökar generellt och covid-19 gör inte saken bättre.