”Det är en social mobilisering”. I Backa samverkar polis, socialtjänst, bostadsbolag och andra aktörer för att motverka utanförskap och nyrekrytering till kriminella gäng. Genom att sätta in åtgärder där de behövs och fokusera på de bakomliggande orsakerna har samarbetet resulterat i en arbetsmodell som har vänt utvecklingen i Backa.

Många minns nyhetsbilderna med brinnande bilar i Backa. För backaborna var de en del av en verklighet som bottnar i större problem. Sedan 2017 är stadsdelen med på polisens lista över utsatta områden, där kriminalitet skapar otrygghet för dem som bor där.

”Varför gör de det här?”

För att få bort Backa från polisens lista gick socialtjänst, polis, bostadsbolag och en rad andra aktörer i området samman och skrev på ett gemensamt avtal 2019. Enligt det så kallade medborgarlöftet ska de arbeta gemensamt för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det blev starten på ett helt nytt sätt att arbeta på.

− Tidigare reagerade vi när ungarna hade gjort något. Slog de sönder en busskur fokuserade vi på den händelsen och tömde de luften ur däcken på polisbilar fokuserade vi på det. Nu började vi ställa frågan – varför gör de det här?

Det säger Håkan Bredinge som är kommunpolis i Backa. Han får medhåll av Kenneth Johansson, trygghetsamordnare på socialförvaltningen Hisingen.

− I stället för att bara springa och släcka bränder började vi arbeta med symtomen bakom.

Lägesanalys innan insats

Håkan Bredinge och Kenneth Johansson representerar två av de tiotal olika aktörer som tillsammans arbetar för att stärka tryggheten i Backa. I samverkan finns bland annat idrotts- och föreningsförvaltningen, grundskoleförvaltningen och förvaltningen för demokrati och medborgarservice.

Med utgångspunkt i medborgarlöftet utvecklades en arbetsmodell som bygger på att aktörerna skaffar sig ordentlig lägesbild och tittar på bakomliggande orsaker innan de sätter in lämpliga insatser.

− Vi kan genomföra mängder av bra insatser men om vi inte först tar reda på var och vilka åtgärder som behövs ger det inget resultat. Och för att göra det måste vi fråga oss varför situationen är som den är i Backa, säger Håkan Bredinge.

Vad är svaret på den frågan?

− Jag tror ingen har ett färdigt och enkelt svar på det, trots mänger av studier och forskning. Men vi som jobbar i de här områdena ser att kriminaliteten är kopplad till social utsatthet, säger han.

Kenneth Johansson hänvisar till tre kartor som tillsammans ger en tydlig bild av sambanden.

−  Om du tar en karta över var drogerna finns och en över var kriminaliteten finns och jämför dem med en karta över socioekonomisk utsatthet kommer du upptäcka att de röda områdena är på precis samma ställe. Med andra ord skapar sämre livsvillkor en grogrund för gängkriminalitet. Vill vi få stopp på kriminaliteten kan vi därför inte bara arbeta med de som begår brott utan hela området.

Deras arbetsmodell har identifierat tre förmågor som de arbetar med att stärka i Backa. Det är den institutionella förmågan, det vill säga det offentliga och civilsamhällets organisationer, som måste prioritera området och vara på plats för att förstå problematiken och finna lösningar i samarbete med de boende. Den individuella förmågan behöver stärkas för att ge individer bättre möjligheter att ta sig an utmaningar i livet och en stark kollektiv förmåga gör att de boende på ett bättre sätt kan vara med och skapa ett bättre bostadsområde.

Går åt rätt håll

Både Kenneth Johansson och Håkan Bredinge ser flera tecken på att situationen i Backa har blivit bättre. Bilbränderna har i princip upphört, skadegörelsen minskat och det är mindre bråk.

Kenneth Johannsson lyfter fram bostadsbolaget Poseidons arbete för att vända utvecklingen.

− Deras trygghetsvärdar rör sig i området varje dag. Den närvaron betyder oerhört mycket, både som brottsförebyggande åtgärd och för att stärka de boendes trygghet. I sommar ska Poseidon även hålla i sommarlovsaktiviteter, säger han.

En annan faktor som spelar stor roll för om de ska lyckas minska nyrekryteringen till kriminella gäng är skolresultatet.

− De måste klara skolan och få ett betyg som gör att de kan göra ett gymnasieval. För faller de bort i sexan, sjuan är det svårt att få dem in på rätt bana igen, säger Kenneth Johansson.

Kriminella individer borta

Även ett effektivt polisärt arbete har gett resultat i området. Mellan 20 och 25 personer med drivande roller i de kriminella nätverken är borta från Backa. En del sitter i fängelse, andra är omhändertagna enligt LVU och andra är avlidna.

− Nu handlar det om att rädda nästa generation, säger Kenneth Johansson.

Och det är svårpåverkade strukturer de måste arbeta emot.

− Många i Backa lever utanför samhället, med egna normer och regler. Unga pojkar socialiseras in i gängen. Kriminaliteten blir ett sätt att protestera mot det etablerade samhället som de upplever inte släpper in dem. Så om vi ska lyckas med vårt uppdrag måste vi fortsätta att samarbeta och arbeta långsiktigt för att bryta deras utanförskap, säger Kenneth Johansson.

 

Trygg stad för alla

Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.