Treårigt projekt i Göteborg.   Barn som upplever våld i hemmet har genom en ny samarbetsmodell kunnat ges bättre stöd och skydd. Det är slutsatserna från ett treårigt samverkansprojekt i Göteborg där bland annat socialjour och polis deltagit.

Cecilia Leo tycker att den ökade samverkan som Islandsprojektet gett har många fördelar.

Barn som bevittnar eller utsätts för våld i familjen är i en mycket utsatt position. Vid akuta våldssituationer är det ofta bråttom och kaotiskt, vilket kan leda till att barnen inte alltid får det bemötande, stöd och skydd från berörda myndigheter som de har rätt till.

Under tre år har därför en ny samverkansmodell där polis, åklagare, socialjour, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården deltagit testats i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg. Målet har varit att se utsatta barnens behov och kunna ge dem det skydd och stöd som de behöver.

Kan agera snabbare

 För socialjouren i Göteborg är en stor skillnad att de numera alltid åker ut till familjen samtidigt med polisen när den får en anmälan om våld i hemmet i någon av de två stadsdelarna. Det gör att de kan agera snabbare och bättre jämfört med om anmälan kommer in flera timmar efter själva händelsen och att skyddsbehovet ska bedömas via telefon.

– Det har väldigt många fördelar. Vi kan snabbt göra bedömningen av skyddsbehovet på plats och får möjlighet att prata med och ge stöd till utsatta familjemedlemmar, både vuxna och barn, säger Cecilia Leo, förste socialsekreterare på socialjouren i Göteborg.

”Vi kan bekräfta barnet”

Just det här, att på plats se familjens och barnens situation och att få möjlighet att prata med dem är den stora vinsten menar Cecilia Leo. Ett barn som har bevittnat våld, kanske att pappa har slagit mamma, behöver bli bekräftat i att det har varit med om en svår situation och att barn inte ska behöva vara med om våld men att familjen nu ska få hjälp.

– Vi kan bekräfta barnet och dess upplevelser och förklara vad som nu kommer att hända. Till exempel om de ska till ett skyddat boende eller om mamma måste till sjukhus, säger Cecilia Leo.

När familjen får möjlighet att prata med någon från socialtjänsten så nära inpå att de blivit utsatta för, eller varit vittne till, våld kan det dessutom komma fram saker som har hänt tidigare. Sammantaget blir det lättare att göra en korrekt bedömning av behovet av stöd och skydd.

Yrkesrollerna blev tydligare

Cecilia Leo tycker att det nya arbetssättet har gjort en positiv skillnad. Något som får stöd i den utredning som gjordes i samband med att projektet avslutades i våras.

– Det är lovande och helt klart intressant för andra socialtjänster att ta efter när det gäller hur man arbetar i det akuta skedet av en våldssituation, säger Maria Eriksson, professor i social arbete och som lett utvärderingen.

Utvärderingen visade bland annat att samarbetet på ett positivt sett tydliggjorde yrkesrollerna vid insatsen på plats, vilket gav ett bättre omhändertagande.

– När polis och socialtjänst finns på plats samtidigt kan polisen fokusera på brottet och inte tänka på de sociala frågorna, medan socialtjänsten kan koncentrera sig på omhändertagandet utan att behöva tänka på att hantera brottsoffrens säkerhet, säger Maria Eriksson.

Bygger på erfarenheter från Island

Projektet heter Islandsprojektet för att det bygger på positiva samverkanserfarenheter på Island. Det finns ett stort intresse för att utvidga arbetssättet till att omfatta hela Göteborg, men inga beslut är fattade.

– Jag ser gärna att det fortsätter och utvidgas till att gälla i hela Göteborg. Det vore bästa, inte minst för de utsatta barnens skull, säger Cecilia Leo.