När någon åker fast för rattfylla gäller det för samhället att agera snabbt, annars blir det ofta nya rattfyllor. Den insikten ligger bakom den så kallade Skelleftemodellen, som redan tillämpas i stora delar av landet. I höst införs den även i Göteborg.

Inom 24 timmar ska den som åker fast för rattfylleri erbjudas ett samtal med information om och motivation för olika typer av beroendebehandling.

Detta är den bärande idén bakom Skelleftemodellen, som Vägverket under flera år arbetat med att sprida över landet.

Tio procent ska påbörja behandling

Idag tillämpas modellen i 230 och landets 290 kommuner. I Göteborgsregionen är det dock bara Kungälv som hittills anslutit sig till arbetssättet. Från och med oktober är det tänkt att även Göteborgs Stad ska anamma modellen.

– Polisen har redan idag en skyldighet att rapportera rattfyllerifall till socialtjänsten i bilförarens hemkommun. Den stora skillnaden i framtiden blir att ett samtal om behandling kommer till stånd så snabbt, säger Maria Isetjärn på Social resursförvaltning, som är projektledare för modellens införande i Göteborg.

Målsättningen är att tio procent av rattfylleristerna ska påbörja en behandling. Varje dag beräknas över 20 000 resor köras av rattfulla på svenska vägar. Dessa förare ligger bakom en oproportionerligt stor andel av olyckorna.

– Dessa två promille av Sveriges trafikanter orsakar nästan en fjärdedel av dödsolyckorna i trafiken och hela 60 procent av singelolyckorna med dödlig utgång, påpekar Maria Isetjärn.

Många hamnar i kris när de åker fast

Grundtanken är att den alkohol- eller drogpåverkade föraren är som mest mottaglig för att påbörja en behandling när han eller hon just har åkt fast.

– Ofta upptäcks rattfyllona i samband med en olycka eller någon annan händelse som får polisen att rycka ut, säger Maria Isetjärn.
Förutom den snabba kontakten med socialtjänsten innebär projektet också att på andra sätt förbättra omhändertagandet av den som gjort sig skyldig till rattfylla.

– Många hamnar i kris när de åker fast. De kanske förlorar sitt jobb när körkortet dras in och de kan drabbas av ett socialt stigma när saken blir känd, poängterar Maria Isetjärn.

Hon nämner bland annat att många tvingas vänta i ovisshet i upp till sex månader innan de får sin dom. Målsättningen är att påverka åklagare och domstolar för att minska den tiden.

Förutom Göteborgs Stad, Vägverket och polisen samverkar även Västra Götalandsregionen och frivården i projektet.

Utbildnings- och informationsinsatser krävs

Det som krävs innan modellen kan börja tillämpas till hösten är vissa utbildnings- och informationsinsatser inom polisen och socialtjänsten.

Maria Isetjärn bedömer inte att det kommer att saknas resurser inom beroendevården för att ta hand om rattfylleristerna. Ett frågetecken är däremot hur Göteborgspolisen ska hantera de rattfyllerister som hör hemma i kranskommunerna, vilka i regel ännu inte infört Skelleftemodellen.

– Men detta kommer det att finnas rutiner för när verksamheten startar i oktober, försäkrar hon.