Glöm gamla råd och förbud när det gäller unga och internet. Satsa i stället på att våga vara en vuxen samtalspartner. Det anser forskaren Elza Dunkels från Umeå. Nu presenterar hon sina slutsatser på den nordiska storstadskonferensen i Göteborg.

Pedofiler, mobbning och beroende. Farorna med den yngre generationens flitiga nätsurfande är många. I alla fall om man lyssnar till de flesta vuxnas varningar och förmaningar.

”Panikslagna vuxna förstör bara”

Elza Dunkels vid Umeå universitet har forskat om vad barn och ungdomar egentligen gör på nätet och hur de själva förhåller sig till det de ser, läser och ägnar sig åt.

Hon anser att skrämseltaktiken är helt fel väg att gå om man vill att barn och ungdomar ska surfa säkert.

153C_2.jpg
− Panikslagna vuxna förstör bara för unga internetanvändare. Ungdomarna vågar inte berätta vad de har varit med om på nätet, även om det inte behöver vara särskilt allvarliga saker, eftersom de är rädda för förbud och för att aldrig mer få besöka vissa sidor, säger hon

Vanliga råd som att inte lägga ut bilder på sig själv eller gå ut med personliga uppgifter är enligt Elza Dunkels förlegade. Unga använder inte nätet på det sätt som många vuxna tror.

Prata istället för att förbjuda

− Oftast är umgänget på nätet samma personer som man träffar i verkliga livet. Att inte tala om vad man heter för vänner och familj blir ju bara konstigt, förtydligar Elza Dunkels.

Dessutom finns det forskning som visar att till exempel sexuella övergrepp på nätet inte har någon koppling till hur mycket personlig information barn och ungdomar visar upp.

− De som begår övergrepp letar oavsett rätt på sårbara individer och knyter dem till sig på olika sätt. Kanske genom att vara en vuxen de kan anförtro sig åt, säger Elza Dunkels.

I stället för förbud och kontroll tycker Elza Dunkels att vuxna ska prata med sina barn om vad de gör på nätet. Ställa dumma frågor, men samtidigt respektera att man inte alltid får svar.

”Man behöver inte nätvandra”

Det handlar inte om att släppa på ansvaret utan om att istället ta ansvar på ett nytt, bättre sätt.

− Det vuxna kan göra är att vara just vuxna. Vi kan prata om att det kanske finns människor på nätet som inte alltid menar vad de säger och erbjuda den livserfarenhet vi har, säger hon.

Att som vuxen ha någorlunda koll på vilka sajter barn och ungdomar besöker kan också underlätta.

− Fast jag tycker inte att man måste hänga på Lunarstorm för att vara en god vuxen. Man behöver inte ”nätvandra” eller övervaka de sidor där barnen finns, säger Elza Dunkels.

Har fått positivare inställning till nätet

Sina slutsatser drar Elza Dunkels efter att ha gjort en omfattande forskningsstudie i form av intervjuer med omkring ett hundratal sjätteklassare. Hon säger att hon hade en betydligt negativare hållning till nätet när hon började sitt forskningsarbete än vad hon har i dag.

− Jag fick ändra hela min uppfattning i samband med intervjuerna. Jag insåg att det är ett enormt glapp mellan hur barn och vuxna ser på internet och att vi vuxna måste bli bättre på att ta barnens perspektiv, säger hon.

Antalet timmar vid datorn bör begränsas

En gräns anser dock Elza Dunkels är viktig att sätta i förhållande till ungas nätvanor. Det gäller antalet timmar framför datorn. Även om hon menar att man inte kan ge några generella rekommendationer, utan måste göra enskilda bedömningar för varje barn.

− Som vuxen måste vi kunna gå in och säga nu räcker det för dig. När man har suttit vid datorn är hela systemet på helspänn och man är pigg rent fysiologiskt. Så en timme före läggdags bör datorn stängas av om man ska orka upp till skolan dagen efter, säger hon.

Fotnot:
Elza Dunkels föreläser på storstadskonferensen ”Storstadens hjärta och smärta” i Göteborg tisdagen den 6 oktober. Hennes råd finns också att läsa i boken ”Vad gör unga på nätet?”, som kom ut i våras på förlaget Gleerup.