Förslaget om att låta Torslanda bryta sig ur Göteborg och bilda en egen kommun avvisades med knapp majoritet av kommunfullmäktige på torsdagskvällen. Därmed talar det mesta för att Torslanda förblir en del av Göteborg – åtminstone fram till 2011.

Det var sedan tre miljöpartister gått emot partilinjen och lierat sig med socialdemokrater och vänsterpartister som fullmäktige med siffrorna 42 mot 39 beslöt att säga nej till delningsplanerna.

Regeringsbeslut krävs före årsskiftet

Bara någon vecka tidigare hade kommunstyrelsen rekommenderat ett positivt yttrande till Kammarkollegiet, den myndighet som handlägger frågan.

Två förutsättningar för kommunstyrelsens rekommendation var dock att frågan om Torslandas ställning först skulle utredas grundligt. Dessutom skulle det hållas en folkomröstning om saken.

Kommundelningar kan enligt lagen bara ske i samband med ett årsskifte som följer på ett allmänt val. Det fanns alltså, och finns möjligen fortfarande, en teoretisk möjlighet att Torslanda skulle kunna utropa sig som självständig kommun den 1 januari 2007.

I så fall krävs att regeringen fattar ett beslut om saken senast den siste december i år. Men särskilt sannolik är inte en sådan utveckling.

”Synnerliga skäl”

– Det hade varit ganska knappt om tid även om Göteborgs kommun hade ställt sig positiv till delningen, säger kammarrådet Ingrid Backlund på Kammarkollegiet.

Hon tillägger att det ändå hade varit teoretiskt möjligt, bland annat eftersom en lokal folkomröstning inte måste hållas i samband med allmänna val.

Med torsdagens negativa besked från fullmäktige krymper Torslandas möjligheter till en utbrytning avsevärt. Enligt lagen krävs synnerliga skäl för att regeringen, som slutgiltigt måste godkänna kommundelningar, ska gå emot en befintlig kommuns vilja.

Det har bara inträffat tre gånger med nuvarande lagstiftning, vid bildandet av kommunerna Vara, Vaxholm och Botkyrka.

Kammarkollegiets bedömning öppen fråga

Vad är då synnerliga skäl?

– Det är svårt att se några gemensamma faktorer i de här tre fallen. Snarare handlar det om en politisk bedömning, säger Ingrid Backlund, som tillägger att dessa tre beslut samtliga fattades av en borgerlig regering.

Hur Kammarkollegiet nu ska hantera ärendet Torslanda är en öppen fråga. Det normala är att Kammarkollegiet antingen är negativ till utbrytningsplanerna, i så fall avslutas ärendet med ett avslag. Om Kammarkollegiet däremot är positiv till delningsplanen lämnas ärendet vidare till regeringen.

I undantagsfall kan Kammarkollegiet lämna frågan till regeringen, utan något eget ställningstagande. Så skedde förra gången frågan om Torslandas självständighet var uppe till beslut, i slutet av 1990-talet.