Göteborgs Stad utvecklar modeller. När det gäller exempelvis ett tunnelbygge går det relativt enkelt att visa den samhällsekonomiska besparingen. Men hur bedömer man värdet av sociala investeringar, som till exempel att fler barn går i förskolan och därmed får bättre livschanser på lång sikt? Det håller Göteborgs Stad på att försöka ta fram modeller för.

Läs också: Uppsökande pedagoger har fått fler barn till förskolan

Vilka investeringar ger utdelning för individer och samhälle på lång sikt? Och hur kan de som tar beslut om våra skattepengar få bättre stöd i att prioritera mellan olika satsningar?

Detta tittar Stefan Rundström, ekonom på Jämlikt Göteborg, just nu närmare på.

– Om vi tar skolan som exempel – där är lärarens uppdrag att ungdomarna ska få goda kunskaper. Men om man även tar med kostnaden för vad som kan hända om en elev inte lyckas – sannolikhet för kriminalitet, arbetslöshet och så vidare – då kanske man ser tydligare ur ett större perspektiv att det lönar sig att lägga resurser på skolan.

Risk för kortsiktighet
I en kommunal förvaltning med begränsade resurser och många hål att fylla kan det ligga nära till hands att försöka dra ner på det som ter sig som en kostnad för stunden. Särskilt om den långsiktiga vinsten dyker upp någon helt annanstans – exempelvis i form av lägre utgifter för försörjningsstöd hos socialförvaltningen.

– Vi är duktiga i varje stuprör i den kommunala organisationen. Men vi skulle behöva verktyg för att också kunna göra beräkningar som stödjer mer långsiktiga beslut, säger Stefan Rundström.

Verktyg för att välja
När det gäller till exempel transporter finns etablerade modeller för att ställa nyttan av olika investeringar mot varandra. Det kan handla om att analysera vilket värde några minuters kortare restid ger på lång sikt, jämfört med kostnaden för att borra en tunnel genom ett berg.

Inom det sociala området har den typen av jämförelser inte varit så vanliga. Därmed riskerar det som egentligen är en lönsam investering att ses som en kostnad, tror Stefan Rundström.

– Vi behöver hitta bättre metoder för att göra prioriteringar och välja mellan olika insatser.

Satsningar för jämlika villkor
2014 kom rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Den visar att det finns stora skillnader mellan olika grupper i staden när det gäller exempelvis hälsa och medellivslängd.

I rapporten listades 160 olika förslag, som ett underlag för det fortsatta arbetet med att jämna ut skillnader i livsvillkor.

När det gäller dessa förslag, men också annan kommunal verksamhet, är det viktigt att prioritera så att våra gemensamma resurser används på bästa sätt säger Stefan Rundström.

– Vi måste välja. Då behöver vi verktyg för att se vad som ger bäst effekt på sikt.