Vårens bedömningar ligger fast. Bedömningarna från i våras om Göteborgs Stads ekonomi i år och nästa år står fast – läget är stabilt. Det konstaterar stadsledningskontoret i årets andra uppföljningsrapport som visar stadens ekonomiska situation till och med augusti.
Världsekonomins utveckling har varit svag under årets början men det finns en hel del signaler om en ljusning och en stabilare utveckling. Det finns dock fortfarande stora risker för ytterligare nedgång och en oro för utvecklingen framöver.
Högre skatteintäkter och lägre räntekostnader
”Konjunkturåterhämtningen i den svenska ekonomin vilar fortfarande på en svag och bräcklig grund” skriver stadsledningskontoret.
Arbetslösheten i Sverige ligger kvar på en hög nivå men Göteborgs skatteintäkter väntas bli något högre än vad stadsledningskontoret räknade med i våras. Dessutom ser stadens räntekostnader ut att bli lägre tack vare det fortsatt låga ränteläget.
Stadsledningskontoret räknar med ett helårsresultat på ungefär 900 miljoner kronor.
– Det kan låta mycket men det är bara 2,8 procent av vår totala intäktsvolym och det vi minst måste ha för att klara finansieringen av nästa års planerade budgetunderskott, säger Göteborgs Stads ekonomidirektör Eva Hessman.
– I det väntade helårsresultatet ingår också några stora engångsposter vilket gör att det verkliga resultatet blir 450 miljoner kronor, vilket är ungefär vad som krävs för att Göteborgs Stad ska klara kraven på en god ekonomisk hushållning, säger Eva Hessman.
Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo kan få svårt att budget
Nytt för i år är att de svenska kommunerna kommer att få använda så kallade resultatutjämningsreserver. Det innebär att de får föra över överskott från ett år till ett annat.
– Detta hjälper Göteborgs Stad inför nästa år genom att det skapar stabilare förutsättningar för de kommunala verksamheterna så att de inte blir så utsatta för konjunktursvängningar, säger Eva Hessman.
För stadsdelarna totalt sett är ekonomin och utvecklingen stabil, kostnadsutvecklingen har dämpats under året, konstaterar stadsledningskontoret i uppföljningsrapporten.
Men det varierar mellan enskilda stadsdelar. Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo har kraftigt ökade kostnader för individ- och familjeomsorg och riskerar att inte kunna hålla budget. Stadsledningskontoret bedömer att det finns en viss risk för detta också för stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen.
Sjukfrånvaron har ökat igen
Flera av de kommunala bolagen har förbättrat sina resultat, för några har det dock gått sämre än vad man räknade med före sommaren. Liseberg AB har till exempel haft färre gäster än väntat, Renova går sämre på grund av minskade avfallsmängder och Göteborgs Hamn påverkas av att godsvolymerna sjönk i början av året.
I rapporten följer stadsledningskontoret också upp situationen för stadens personal. Göteborg behöver framöver rekrytera bland annat tekniker, ingenjörer, förskollärare och sjuksköterskor. Konkurrensen om dessa yrkesgrupper är hård i regionen och Göteborgs Stad har under de två senaste åren gjort stora satsningar på att öka sin attraktivitet som arbetsgivare.
”Men det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser av effekterna” skriver stadsledningskontoret.
Många förvaltningar rapporterar om hög arbetsbelastning och en ansträngd arbetsmiljö och sjukfrånvaron har ökat. Efter att ha sjunkit varje år sedan början av 00-talet bröts trenden 2011 och sjukfrånvaron ligger nu på 7 procent. Fortfarande är det skillnad mellan könen – kvinnor är mer sjukskrivna än män.
