Staden växlar upp arbetet med att skapa ett jämlikt Göteborg

Läs också: Så ska klyftorna minska i Göteborg [2015-01-27]

− Man får ofta en känsla av att sociala frågor handlar om dem som har det sämst. Men forskning visar att alla får det bättre i ett jämlikt samhälle. Även företag dras till samhällen som upplevs som socialt trygga och där det finns gott om utbildad arbetskraft, säger Margareta Forsberg, som är nytillträdd samordningschef för satsningen Jämlikt Göteborg.

Satsar på läsning för de minsta
2015 kom rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa”, som visade på stora skillnader mellan stadens olika delar när det gäller sådant som till exempel medellivslängd och inkomst. Sedan dess har insatserna för ett jämlikt Göteborg intensifierats och arbetet fått utökade resurser.

− Eftersom alla inom staden, både bolag och förvaltningar, ska jobba med de här frågorna handlar mitt arbete framför allt om samordning. Bland annat ska vi synliggöra olika projekt och annat som görs i staden inför varandra, så att de kan hjälpas åt, säger Margareta Forsberg och fortsätter:

− Till exempel kommer vi under året att jobba med Staden där vi läser för våra barn. Läsningen för de små barnen har minskat. Samtidigt pågår många bra satsningar för läsning runt om i staden. Jag vill lyfta dem tydligare och hjälpa dem att få ännu mera skjuts i arbetet.

Det nystartade nyhetsbrevet, som går ut en gång i månaden, är ett sätt. Konferenser och mötesplatser ett annat. I maj ska den nationella konferensen för social hållbarhet hållas i Göteborg och i mitten av november ordnar Jämlikt Göteborg en lokal konferens.

Plattform för möten
Jämlikhetsarbetet drivs utifrån fyra fokusområden. Det första är de små barnens villkor, det andra handlar om barn och unga i skolåldern. Fokusområde nummer tre handlar om att skapa förutsättningar för arbete. Nummer fyra gäller byggandet av miljöer som gynnar jämlikhet.

− Varje område har en fokusledare och i min uppgift ingår att erbjuda en plattform där de kan mötas. Varje månad samlar vi dem för gemensamma samtal, säger Margareta Forsberg.

Dessutom är det av intresse att skapa goda förutsättningar för jämlikhetsarbetet. Som till exempel undersöka hur man ekonomiskt kan påvisa effekterna av de jämlikhetsinsatser som görs i dag.

− Under året kommer därför en utredning att genomföras om att hitta modeller för samhällsekonomiska beräkningar. Vad är en kostnad och vad är en investering? Bygger man en bro talas det om en investering, medan det traditionellt ses som en kostnad att utbilda en unge i skolan, konstaterar Margareta Forsberg.

”Bra för alla”
Hon poängterar att ett jämlikt samhälle är bra för alla som bor i det.

− Forskning visar tydligt att mer jämlika samhällen skapar bättre välfärd och ger mindre kostnader i ohälsa och sociala problem. Det handlar inte om att skapa ett samhälle där alla har exakt lika mycket, utan om att vända trenden så att klyftorna minskar, säger Margareta Forsberg.

Delaktighet och dialog
En utmaning just nu är de jämlikhetsfrågor som aktualiserats i och med de stora flyktingströmmarna.

− Vi måste bygga för integration och inte för segregation. Att bara några stadsdelar tar emot en stor andel flyktingar är inte hållbart i längden. Verklig integration når vi bara om människor får mötas i vardagen, på jobb och i skolan, säger hon och fortsätter:

− Vi behöver också jobba mer med delaktighet och dialog så att vi tar tillvara invånarnas synpunkter och engagemang.

Långsiktigt arbete
Margareta Forsberg påpekar att allt socialt hållbarhetsarbete är att betrakta som långsiktigt. Hennes eget förordnande som samordningschef är på två år och insatserna kommer att utvärderas kontinuerligt, men det gäller att vara realistisk i sina förväntningar på resultat.

− I dag ser vi samhällsklyftor som ökar och en utveckling som går åt fel håll. Om vi ser en annan tendens om fem år ska vi vara riktigt nöjda, säger hon.