Medarbetarna inom Göteborgs stad har blivit mer nöjda med sin ersättning. Enligt den årliga medarbetarenkäten har betygsindexet ökat med hela fem indexenheter. Men trots ökningen är det fortfarande lönen som får det i särklass sämsta betyget i årets NMI, Nöjd-Medarbetare-Index.

Precis som förra året är det lönenivån som stadens medarbetare är mest missnöjda med.

Ändå har det skett en markant förbättring – betygsindexet för ersättning har ökat från 30 till 35, vilket är en ovanligt stor förändring.

Arbetstillfredställelse får högst betygsindex

Fler var nöjda med personalförmånerna, färre med lönen.

– Jag tror ökningen beror på att vi har fokuserat på lönebildningsprocessen. Både chefer, fackliga representanter och personalspecialister gått en utbildning i hur vi ska arbeta. Det har i sin tur inneburit en större tydlighet när det gäller lönekriterierna, och cheferna har fått bättre stöd i att förklara lönenivån för medarbetarna, säger Elin Mannebo, planeringsledare på stadskansliets personalstrategiska enhet.

I år är det nionde gången som Göteborgs Stad genomför medarbetarenkäten. 73 procent av medarbetarna i förvaltningar och bolag, det vill säga ungefär 24.572 personer, har svarat på frågorna.

13 olika kvalitetsfaktorer tas upp, bland annat delaktighet, erkänsla, ledarskap, fysisk arbetsmiljö och jämställdhet.

För hela staden ligger Nöjd- Medarbetarindex, NMI, kvar på samma nivå som förra året, det vill säga 57. Högst betygsindex, 77, får faktorn arbetstillfredsställelse.

Positiva förändringar i Biskopsgården och Örgryte

Nio av tio tycker att deras arbete är viktigt och meningsfullt, medan var femte inte håller med om att de har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete väl. Medarbetarna känner också att de uppskattas för sitt arbete, faktorn erkänsla får betygsindex 71.

Vid närmare granskning är det tydligt att medarbetarna är mer tillfreds med den uppskattning de får från brukare än från den närmsta chefen. Högt betyg, 71, får också faktorn Trygghet/trivsel.

Minst nöjda är medarbetarna med hur hot och våldssituationer tas om hand. I botten ligger ersättning, arbetstakt, fysisk arbetsmiljö och förtroende med betygsindexen 35, 55, 58 och 60. Dessa faktorer pekas också ut som prioriterade i ett förbättringsarbete.

Om man tittar på enskilda stadsdelar har Örgryte och Biskopsgården fått statistiskt säkerställda positiva förändringar. Två stadsdelar, Gunnared och Kärra-Rödbo, har uppseendeväckande stora sänkningar av NMI, betygsindexet har minskat med sju enheter i båda fallen.

– Det är svårt att säga vad det kan bero på, det ser ut att handla om en generell sänkning. En närmare analys behöver göras, säger Elin Mannebo.

Äldre mer nöjda än yngre

När det gäller enskilda verksamheter är fler medarbetare än tidigare nöjda inom hemsjukvården och individ- och familjeomsorgens basverksamhet. Bland fackförvaltningarna och bolagen utmärker sig Konsument Göteborg – där finns de allra mest nöjda medarbetarna med betygsindexet 76.

Missnöjet är störst på kulturförvaltningen som sänkt betyget med två indexenheter sedan förra året. Den största ökningen står Regionarkivet för, med nio indexenheter, tätt följt av park- och natur som ökat med åtta.

Därefter kommer Konsument Göteborg med sju indexenheter och lika stor ökning har överförmyndarförvaltningen och vuxenutbildningsförvaltningen. Även Göteborgs Spårvägar har ökat kraftigt sedan förra mätningen.

– Att Göteborgs Spårvägar ökat är glädjande, särskilt med tanke på att de haft en svår arbetsmiljö med mycket hot. Det är också roligt att svarsfrekvensen ökat så mycket, från 46 till 61 procent, säger Elin Mannebo.

Precis som tidigare år är äldre medarbetare mer nöjda än sina yngre kollegor. Kvinnorna ger också genomgående högre betyg än männen.

”Ska användas för att göra förändringar”

Andelen medarbetare som känt sig utsatta för kränkande behandling eller trakasserier det senaste året har minskat. Inom hela Göteborgs stad är siffran 14 procent och av dem uppger merparten, 76 procent, att det är en chef eller arbetskamrat som utsatt dem för detta.

Medarbetarenkäten är en indikator på vilka förbättringsområden som finns inom organisationen. Av de medarbetare som svarat på enkäten anser nästan hälften att resultaten från tidigare år medfört att man försökt åstadkomma förbättringar på arbetsplatsen.

– En liten men glädjande ökning på en procentenhet. För meningen med kartläggningen är ju att den ska användas för att göra förändringar, säger Elin Mannebo.