Stadens revisorer kritiska mot organisationen av Ung & Trygg

Ung & Trygg startade 2004 som ett ettårigt samarbete mellan socialtjänst, polis och åklagare för att hindra nyrekryteringen till kriminella ungdomsgäng i fyra stadsdelar. Sedan dess har Ung & Trygg förlängts och utökats successivt. Idag omfattar det samtliga stadsdelar, utbildningsnämnden samt bostadsbolagen i Framtiden-koncernen.

Löst i kanten

Det praktiska arbetet ska gå i två huvudspår, dels ett långsiktigt förebyggande jobb för att stoppa nyrekryteringen till gängen, dels snabba och resoluta insatser när någon under 18 år frihetsberövas för ett brott.

Men mycket är ”löst i kanten” kring Ung & Trygg. Det märkte stadsrevisionens medarbetare när de var ute och intervjuade de inblandade.

– Man får en massa olika bilder, beroende på vem man pratar med. Någon uppfattar det som ett projekt, andra som ”samverkan”, ”samarbete”, ”satsning”, ”nätverk”, ”partnerskap” eller ”organisation”, säger Ylva Mühlenbock på stadsrevisionen.

– Problemet med att inte ha en gemensam bild är att det blir svårt att arbeta mot ett gemensamt mål. Och resurserna är splittrade på många håll – på ett kansli, på bostadsbolagen och på sociala resursnämnden där socialsekreterare arbetar under Ung & Trygg-etiketten.

Uppfattas utåt som en fast organisation

Utåt har Ung & Trygg lyckats bra med marknadsföringen och har ”skapat ett varumärke”.

– Utifrån uppfattar nog många att Ung & Trygg har något slags fast organisation bakom sig, men så är det inte. Och då blir det lite förvirrande, säger Ylva Mühlenbock.

Någon samlad redovisning av resultaten har inte heller gjorts. Därför är det svårt att bedöma om Ung & Trygg lyckats bättre än ordinarie verksamhet skulle ha gjort.

– Det finns snuttar här och var i olika årsredovisningar, men ingen samlad redovisning för vad som åstadkoms inom ramen för det man kallar Ung & Trygg. Kansliet har en webbplats där de informerar, men de samlar inte ihop resultat från stadsdelarna till en verksamhetsrapport, säger Ylva Mühlenbock.

Flera styrgrupper men inga politiker

Den kanske allvarligaste kritiken går ut på att det inte finns något samlat politiskt ansvar.

– Ingen nämnd eller styrelse har ansvar för det som kallas Ung & Trygg, utan det finns lite här och var. Vi sysslar ju med ansvarsprövning, men i det här fallet vet vi faktiskt inte vart vi ska rikta rapporten – vilket är ett problem i sig, säger Ylva Mühlenbock.

Det finns flera styrgrupper för Ung & Trygg, men de består av tjänstemän – inte politiker som brukligt är.

– Normalt sitter politiker i styrgrupper och tjänstemän i ledningsgrupper. Här har man valt en annan variant. Några av de berörda nämnderna har haft Ung & Trygg på dagordningen, medan andra inte har sett det som en politisk fråga som hör hemma i nämnden, berättar Ylva Mühlenbock.

”Det behövs överenskommelser mellan huvudmännen”

Stadsrevisionen kritiserar också att det inte finns några skriftliga överenskommelser mellan parterna, bland annat de tre myndigheterna polis, åklagare och Göteborgs Stad.

– All erfarenhet av samverkan visar att det behövs överenskommelser mellan huvudmännen om vilka resurser som ska sättas av, vem som ska göra vad och under hur lång tid. Och det finns inte skriftligt, säger Ylva Mühlenbock.

Tycker ni att Ung & Trygg inte behövs, att deras arbete lika gärna kunde ha gjorts inom ordinarie verksamhet?

– Vi tycker att det är bra med den här typen av samverkan och att Ung & Trygg erbjuder möjligheter. Men eftersom det är svårt att bedöma resultaten, går det inte heller att relatera dem till den ordinarie verksamheten, säger Ylva Mühlenbock.