En fjärdedel av yttrandena om ungdomsvård från socialtjänsten i Göteborg hade så allvarliga brister att de inte uppfyller lagens krav. I ytterligare en fjärdedel fanns brister av mindre allvarligt slag. Det konstaterar stadsrevisionen i en granskning av 55 fall. Flertalet av stadens 21 stadsdelar är berörda.
Yttrandena det handlar om gäller ungdomar mellan 15 och 17 år som begår brott. Så unga brottslingar döms aldrig till fängelse, utan i första hand till vård inom socialtjänsten. Men för att en domstol ska överlämna en ung person till ungdomsvård krävs ett yttrande från socialtjänsten.
”Vårdplanerna för vaga”
Kraven på socialtjänstens yttrande regleras i lagen om unga lagöverträdare (LUL). Det handlar bland annat om att den tänkta vården ska vara genomarbetad, konkret beskriven och stå i proportion till brottet. Socialtjänsten ska i en vårdplan beskriva vårdens innehåll och omfattning och hur länge den ska pågå.
– Den vanligaste och allvarligaste bristen är att vårdplanerna är för vaga. Det saknas konkreta beskrivningar av de planerade åtgärderna och insatsernas omfattning, säger Pär Lindén på stadsrevisionen som gjort granskningen.
När en ung person åtalas, är socialtjänsten också skyldig att redogöra för vård och andra åtgärder som har vidtagits tidigare. Även här brister det ofta så mycket att yttrandena blir undermåliga i förhållande till lagens krav.
”Kan finnas kunskapsluckor”
Granskningen omfattar 55 domar från åren 2004 – 2006. Bara hälften av dem var alltså tillräckligt bra för att slippa anmärkning. Vad kan de här bristerna bero på?
– Vi har inte letat efter orsaker, bara konstaterat hur det ser ut. Men en liknande utredning från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för några år sedan pekade på kulturskillnaderna mellan rättsväsendet och socialtjänsten, berättar Pär Lindén.
– Rättsväsendet ställer väldigt höga krav på dokumentation och exakthet. Det är möjligt att det är ett förhållningssätt som man inte tagit till sig inom socialtjänsten. Det kan också finnas kunskapsluckor kring vad lagstiftningen faktiskt kräver.
Bristerna måste åtgärdas
Pär Lindén tror också att en del brister helt enkelt beror på att socialtjänsten inte vet vad den ska göra, till exempel med unga brottslingar som tidigt är tungt kriminellt belastade.
– Möjligheterna känns kanske uttömda och då skriver man ihop något slentrianmässigt som man ska lämna ifrån sig som yttrande. Men så får man inte göra om man ska man följa lagen. Socialtjänsten är skyldig att göra en fullständig vårdplan, säger Pär Lindén.
Stadsrevisionen konstaterar att det ”ur ett rättssäkerhetsperspektiv är väsentligt att stadsdelsnämnderna inleder en process för att åtgärda bristerna”.
Exakt hur det ska gå till får socialtjänsten och stadsdelsnämnderna fundera ut själva.
Ger inga direktiv om hur
– Av princip säger vi aldrig hur ett problem ska åtgärdas. Vi kan ju hamna i positionen att vi ska granska de åtgärderna längre fram. Då kan det bli en knepig diskussion om huruvida man följt våra råd eller inte.
– Så vi sätter stopp här, sedan vi pekat på bristerna och försökt förklara dem. Vi ger inga tydliga direktiv om hur man ska göra, avslutar Pär Lindén.
