Ungdomarnas drogvanor skiljer sig mycket mellan Göteborgs olika stadsdelar. I nordöstra Göteborg dricker betydligt färre elever alkohol jämfört med resten av stan. Till exempel har bara 8 procent av niorna i Gunnared intensivkonsumerat alkohol, jämfört med drygt 30 procent i Centrum och i Södra skärgården

– En viktig orsak är säkert att vuxna i de nordöstra stadsdelarna dricker mycket mindre än vuxna i andra stadsdelar, bland annat därför att där bor många med annan etnisk bakgrund, säger Peter Molin på sociala resursförvaltningen.

Tydliga skillnader även för narkotikabruk

Han är projektledare för den stora drogvaneundersökning som Göteborgs Stad gjorde förra året bland 8.000 niondeklassare och tvåor på gymnasiet, i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

En slutsats, när undersökningen presenterades i höstas, var att allt fler ungdomar avstår helt från alkohol, men att gruppen som dricker mycket ökar.

Nu har materialet brutits ner på stadsdelsnivå och dessa siffror presenterades på måndage. Det syns alltså tydliga skillnader mellan stadsdelarna, även vad gäller narkotikabruket. I Majorna uppger 21 procent av eleverna att de någon gång använt narkotika. Motsvarande siffra i Tuve-Säve är bara 4 procent.

– Det kan spegla hur det ser ut bland de vuxna i Majorna, att det bor fler vuxna med erfarenhet av narkotika där. Fast sett till riksgenomsnittet är det snarast så att Tuve-Säve uppvisar en låg siffra, säger Peter Molin.

Har gått över till starköl och sprit

Han kan också konstatera att även om många nior har testat narkotika, är det få som gjort det nyligen.

– Tio procent av niorna har prövat narkotika, men bara tre procent har gjort det den senaste månaden. De flesta prövar en eller ett par gånger, men inte mer, säger Peter Molin.

Det är alltså positivt att färre elever dricker alkohol, men negativt att allt fler dricker större mängder. En förklaring till den så kallade intensivkonsumtion är att tillgängligheten har ökat.

– Idag är det lättare för ungdomar att få tag i billig alkohol, inte bara smuggel- och svartsprit, utan priserna har ju sjunkit även på Systembolaget, säger Peter Molin.

– Folkölets betydelse för ungdomarna har minskat. För tio år sedan stod folkölet för över 40 procent av konsumtionen bland niorna, nu är den nere i tio procent. I stället har de gått över till starkare drycker, framför allt starköl och sprit, säger Peter Molin.

Vanligt att ungdomar råkar illa ut

– Det blir inte dyrare för ungdomarna att köpa en burk insmugglad starköl än att gå till butiken och köpa folköl.

– Samtidigt visar resultatet att det går att påverka en negativ trend genom ett medvetet arbete. Askim är ett exempel på en stadsdel där berusningsdrickandet minskat, berättar Peter Molin.

Rapporten visar också att det är vanligt att ungdomar råka illa ut i samband med att de berusar sig. Drygt var femte gymnasieelev uppger att de råkat ut för en olycka eller skada i samband med en fylla. Hela 16 procent har haft oönskad sex.

– Intressant är att även pojkarna vittnar om oönskad eller oskyddat sex i samband med droger. Bilden är ju att främst flickor råkar illa ut, men det verkar vara ett problem även för pojkarna. Fast det vanligaste bland pojkarna är att de hamnar i bråk när de är berusade och det är särskilt tydligt bland dem som intensivkonsumerar, säger Peter Molin.

Fotnot:
Definitionen på ”intensivkonsumtion” är att minst någon gång per månad dricka minst en halv flaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starkcider/alkolläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle.

71A4.jpg

En lång rad tabeller och diagram finns i rapporten (se länk längst ner i artikeln)