Nya verktyg lanseras. Tre verktyg som ska hjälpa stadens tjänstemän att ta hänsyn till barnperspektivet och människors sociala behov introduceras nu i Göteborg. Ett av dem är utformat särskilt för att barns behov ska komma med redan från start när platser görs om eller nybyggnation planeras.

Efter en testperiod introducerar nu stadsbyggnadskontoret, S2020 (se nedan) och nätverket Barn och unga i fysisk planering tre verktyg som kommer att användas framöver i ärenden som rör planering och förändring av den fysiska miljön i Göteborgs Stad.

Det första är en kunskapsbank som S2020 tar fram.

– Den kommer att finnas på nätet och i den ska hela kommunen samla goda erfarenheter, forskning och exempel som handlar om social hållbarhet – det är ”teorin” kan man säga, förklarar Ulrika Lundquist, arkitekt på stadsbyggnadskontoret.

De två andra verktygen är utformade som matriser, som ska användas som stöd för tjänstemännen i arbetet med att ta hänsyn till sociala behov och barns behov vid förändringar i den fysiska stadsmiljön. Exempel på sådana behov kan vara trygghet, samspel och tillgänglighet.

Rutmönster som tankestöd
De två matriserna är ganska lika varandra. De har två axlar. På den ena står listat aspekter som har betydelse för människans liv, respektive barnspecifika frågor, i den fysiska miljön:

– sammanhållen stad
– samspel/samspel lek och lärande
– vardagsliv
– identitet
– hälsa och säkerhet

På den andra axeln listas olika geografiska skalnivåer, från den första som är den plats eller det hus som ärendet gäller, via kvarteret och stadsdelen till den sista nivån som är staden eller regionen.

De två axlarna gör att det bildas ett rutmönster som ska fungera som tankestöd för handläggarna i varje enskilt projekt. Matrisen skapar frågor som exempelvis: Hur kan platsen fylla barns behov av samspel mellan lek och lärande? Hur kan den bidra till ett gott vardagsliv i stadsdelen? Vilken roll har platsen för en sammanhållen stad?

Kräver lokal kunskap
Stadens handläggare inom fysisk planering kan använda de två analysverktygen för många typer av ärenden. För att kunna fatta väl avvägda beslut krävs lokal kunskap, man måste veta vad folk som bor, arbetar eller vistas på en plats har för behov.

– Stadsdelsförvaltningarna har ett ansvar att föra in befolkningsfrågorna i arbetet med stadsutveckling, och vi hoppas att de nu får ökade möjligheter till det, säger Ulrika Lundquist.

Hon betonar att verktygen inte är det slutgiltiga svaret på hur man ska ta hänsyn till sociala behov i stadsplaneringen, utan erbjuder ett sätt att tänka och få igång diskussionen i varje ärende.

– Vad vi gör när vi nu introducerar dessa verktyg är att starta någonting, som vi sedan tillsammans med berörda aktörer ska utveckla och lära oss utav.

Stärker den sociala dimensionen
Ulrika Lundquist tycker att den största fördelen med verktygen är att de underlättar samverkan.

– De som har kompetens inom de här frågorna träffas i ett väldigt tidigt skede inför någon förändring i den fysiska miljön, med verktygen som diskussionsunderlag, och tar vara på den kunskap som finns.

– Jag hoppas att användandet av verktygen kommer leda till att vi bättre kan hävda barnperspektivet och de sociala frågorna i förändringsprocesser. Att vi kan stärka den sociala dimensionen.

Arbetet med att ta fram de tre verktygen startade 2010 och det har varit ett samarbete mellan stadsbyggnadskontoret, S2020 och nätverket Barn och unga i fysisk planering. Verktygen presenteras vid en konferens fredag den 21 oktober på Världskulturmuseet.