Storstadssatsningen har kommit till en slutfas där erfarenheter och åtgärder nu ska värderas och omhändertas. Satsningen är ett samarbete mellan staten och Göteborgs Stad där staten gett ett stöd på 340 miljoner kronor för att förbättra levnadsvillkoren för invånarna i Gårdsten, Hjällbo, Bergsjön och Norra Biskopsgården. Kommunens lägesrapport för 2003 visar på flera positiva resultat för bland annat skolan.
– Skolan är en viktig arena för att knyta kontakter inom ett område. Det kan stärka civilsamhället lokalt, och det har betytt mycket för skolans kontakter med föräldrarna. Vi ser tydliga synergieffekter, att människor lär känna varandra i flera olika sammanhang, säger Pia Borg som är projektledare för storstadssatsningen på stadskansliet.
Skolans betydelse slås fast
Flera av projekten inom Storstadssatsningen har syftat till att vidga skolan mot det omgivande samhället.
”Skolans betydelse för ett områdes utveckling och som arena för kontakt och samarbete med de boende har bekräftats i storstadsarbetet” slår stadskansliet fast i kommunens samlade lägesrapport för 2003.
– Och resultaten av arbetet i förskola och skola visar att undervisning på modersmålet är centralt för att lära sig både svenska språket och kunskapsinhämtning, säger Pia Borg.
Den sammanfattande bilden stadskansliet ger i lägesrapporten för 2003 är att det nu finns en strategi för språkutvecklingsarbete i samtliga stadsdelar, personalen i förskola och skola har också fått kompetensutveckling.
Nätverk viktigt i stadsdelarna
Satsningar har också gjorts för att stimulera barnens inlärning av svenska språket framförallt genom att läsa mer skönlitteratur. Alla fyra stadsdelar rapporterar att läsprojekten gett barnen större ordförråd, och ökat deras lust att läsa och skriva. Dessutom har utlåningen av böcker stigit markant.
Sysselsättningsåtgärderna har gett boende arbete, ungefär 700 personer har fått arbete eller gått vidare till utbildning. Att arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och socialtjänsten samarbetar bättre konstateras också.
Storstadssatsningen har gett bredare kontaktytor med boende, föreningslivet har utvecklats och strukturerna för lokal samverkan har stärkts. Pia Borg tar Agenda 21-kontoret i Bergsjön som exempel på detta.
– Nätverksbyggandet är väsentligt, det hade inte kommit till stånd utan Agenda 21-kontoret som varit en mellanhand och stöttat föreningarna i deras kontakt utåt i området. De har fungerat som en sambandscentral mellan till exempel föreningar, fastighetsägare och boende. I Bergsjön har ett 30-tal föreningar fått storstadspengar och på så sätt kommit igång med verksamhet.
Mattehjälp på modersmålet
Ett annat av storstadssatsningens fyra områden är Gårdsten:
– Man kan säga att vi har bytt perspektiv i förskolan och skolan här i Gårdsten under de här åren. Skolan har nu ett interkulturellt arbetssätt med flerspråkig undervisning och använder barnens modersmål som en tillgång. Det är särskilt viktigt för de elever som kommer sent in i skolan att få undervisning på modersmålet samtidigt som de lär sig svenska. De kommer efter så mycket i kunskapsinhämtandet annars, säger Eva Eckerbrant, stortstadssamordnare i Gårdsten.
Internationella skolan i Gårdsten har inte haft ambulerande modersmålslärare utan har försökt anställa lärare som har lärarutbildning hemifrån. Ahmad Khalaili som Vårt Göteborg har skrivit om tidigare (se länk nedan) har en lärarutbildning hemifrån och undervisar i matematik både på svenska och på arabiska.
– Men detta är också det område vi är bekymrade för när det gäller att få pengar framöver. Det kräver lite större summor och inte bara smörjmedel som till föreningslivet. Ska man kunna ha en studieverkstad, och flerspråkig undervisning så kostar det några miljoner extra om året vilket hade varit otroligt väl använda pengar med tanke på att det ger eleverna helt andra förutsättningar. Nu ska skolorna ta hand om detta själva från och med nästa läsår, säger Eva Eckerbrant.
I Gårdsten lyfter man nu fram en språkansvarig på varje förskola som får lite extra ansvar och får hjälp av en språkutvecklare. I förlängningen hoppas Eva Eckerbrant att detta även ska kunna genomföras i skolan.
Delaktigheten ska öka
Storstadssatsningen i Göteborg har haft tre olika målområden; arbete/sysselsättning, skolutveckling och det stora målområdet lokalt utvecklingsarbete, som bland annat omfattar folkhälsoarbete, demokrati och delaktighet, trygghetsfrågor och fysisk upprustning av torg och bostadshus.
Några av insatserna har varit jobbmatchning, stöd till nyföretagande, extra resurser för barns språkutveckling, fritidsaktiviteter för barn, trygghetsgrupper, friskvårdsinsatser, stöd till det lokala föreningslivet, ökad föräldrasamverkan i skolan och andra åtgärder som kan leda till ökad delaktighet bland invånarna.
De två målområdena skolutveckling och delaktighet har gått hand i hand menar Eva Eckerbrant.
Satsningens olika delar har samverkat
– Från början var det en väldigt tydlig inriktning på åtgärder inom de olika målområdena, med fokus på delarna. Men under det senaste året har vi här i Gårdsten tydligt sett hur de olika insatserna sammantaget bidragit till en förändring i området. Jag tror inte att det är någon av de här enskilda åtgärderna som var för sig hade kunnat påverka, utan det ena har på nåt sätt gett det andra, säger Eva Eckerbrant.
– Det jag tycker vi har lyckats väldigt bra med i Gårdsten är konceptet med Skolan mitt i byn som verkligen har bidragit till att föreningslivet har stärkts. Tidigare hade föreningarna ingenstans att vara med sina aktiviteter. Det blommande föreningsliv vi har idag hade aldrig kommit till stånd om inte skolan hade öppnat sina lokaler.
Erfarenheter och resultat värderas
Mellan 2000 och 2004 har Göteborg cirka 340 miljoner kronor i statligt stöd med villkoret att kommunen bidrar med minst lika mycket. Fram till förra årsskiftet hade omkring 840 miljoner kronor satsats av kommunens pengar. En stor del av medfinansieringen handlar om de satsningar som det kommunala bostadsföretaget Framtiden gör för förnyelse och upprustning i Gårdsten, Hjällbo och Bergsjön.
Vid nyår upphör finansieringen för ungefär hälften av de 120 olika åtgärderna och arbetet med att få in de lyckade arbetssätten och goda erfarenheterna i den ordinarie verksamheten har börjat.
– I stadsdelarna inventerar och värderar man nu storstadsåtgärderna och det här är en diskussion som måste föras både av förvaltningen och berörda stadsdelsnämnder, men även kommuncentralt. Först handlar det om summera och värdera erfarenheter och resultat för att kunna föra diskussion om vad som bör omhändertas och fortsätta inom reguljär verksamhet. Det handlar också om att sprida information om resultaten av storstadssatsningen till andra förvaltningar och ta initiativ till erfarenhetsutbyte, säger Pia Borg.
Gårdstensprojektet tar slut men lever vidare
Referensgruppen i Gårdsten, där bland annat 13 boende ingår, har beslutat att lägga ner Gårdstenssatsningen som projekt den 1 juni nästa år.
– Gårdstenssatsningen ska leva vidare i ordinarie strukturer för vi kan ju inte leva i projekttänkande hur länge som helst. Vi kör inte för fullt med alla projekt till varenda krona är slut utan låter mellan 1,5 och 2 miljoner ligga kvar fram till och med 2005 för att kunna fortsätta processen. Och det tycker jag känns hoppingivande, att man inte bara stänger schappet och säger ja, det var ju synd att pengarna tog slut, utan att vi jobbar vidare med det här som är i vardande, säger Eva Eckerbrant.
Forskarrapport kommer i juni
Forskare från Göteborgs universitet och Chalmers som utvärderar storstadssatsningen kommer att presentera sina resultat i en slutrapport i juni nästa år.
– Den omfattande utvärderingen som pågår blir också ett underlag för diskussionen som har inletts och som kommer att intensifieras. Det är ett antal ställningstaganden som måste göras under nästa år. Detta är inte en fråga bara för stadsdelarna utan också för samverkanspartners som arbetsförmedlingen, vuxenutbildning, bostadsföretag och andra, säger Pia Borg
