Den statliga storstadssatsningen har gjort mycket gott för de områden i Göteborg som ingår - Bergsjön, Norra Biskopsgården, Hjällbo och Gårdsten. Men det övergripande målet, att bryta den sociala och etniska segregationen, har inte uppnåtts. Och ännu kan man inte se att stadsdelarnas negativa utvecklingsspiral har vänt, konstateras i den senaste lägesrapporten.

– Det finns positiva tendenser för till exempel förvärvsfrekvens, valdeltagande och språkutveckling, men det är för tidigt att tala om trendbrott. Och kanske vore det att ställa för höga förväntningar på en satsning som pågått i bara fyra år, säger Pia Borg, stadskansliets projektledare för storstadssatsningen.

Minskad skadegörelse

Exakt vad som är orsaken till förbättringarna är inte lätt att säga.

– Den allmänna samhällsutvecklingen och riktade insatser inom reguljär verksamhet förklarar sannolikt mycket, men även åtgärder inom storstadssatsningen har bidragit till de positiva tendenserna, säger Pia Borg.

Storstadssatsningen omfattar ett statligt stöd på 345 miljoner kronor under åren 2000 – 2005. Den rapport som läggs fram för kommunstyrelsen i nästa vecka handlar om tiden från satsningens start fram till augusti i år.

Stadskansliet konstaterar att mycket har blivit bättre i de fyra områdena. Ett 40-tal företag har etablerats, 900 personer har fått jobb på kort eller lång sikt, bostäder och utemiljöer har rustats upp, skadegörelsen har minskat och fler invånare deltar nu i föreningslivet.

Läslusten har ökat

Arbetslösheten i de fyra områdena har minskat mellan 2001 och 2004, medan den i övriga Göteborg legat på ungefär samma nivå. Fortfarande ligger den dock mycket högre, 13 – 16 procent, mot sju procent i resten av staden.

Förra året minskade antalet polisanmälningar av stölder, inbrott, skadegörelse, misshandel och olaga hot markant i tre av områdena – Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården. Minskningen är betydligt större än för Göteborg totalt.

Totalt har 180 olika åtgärder ingått i satsningen. Ett 70-tal väntas fortsätta efter att de statliga pengarna tar slut nästa år, bland annat skolprojekt om läs- och språkutveckling som varit så framgångsrika att externa utvärderare vid Göteborgs universitet vill få in metoderna i skolans vardag.

Samtliga fyra stadsdelar rapporterar att sådana projekt gett barnen större ordförråd, att självförtroendet stärkts och lusten att läsa och skriva har ökat. I Bergsgårdskolan i Hjällbo har utlåningen av böcker tiofaldigats (!) på tre år och på Sjumilaskolan i Biskopsgården lånar man nu ut 29 böcker per elev och år – tre gånger mer än riksgenomsnittet.