Ett 40-tal av storstadssatsningens 120 åtgärder fick under torsdagen chans att visa sina verksamheter och erfarenheter på en mässa för nämnder och förvaltningar. Norra Biskopsgården framhölls som ett exempel på att det gått att vända en negativ utveckling.

– På mässan vill vi visa allt det som pågår på ett samlat sätt så att nya arbetsmetoder kan leva vidare. Vi vill få en diskussion för att dra fram generella och användbara erfarenheter, säger Pia Borg som är planeringsledare på Stadskansliet och har det övergripande ansvaret för storstadssatsningen i Göteborg.

Fler sysselsatta, färre socialbidragstagare och ett ökat valdeltagande är några av de positiva effekter man har märkt av storstadssatsningen i Norra Biskopsgården där drygt hälften av de 4.700 invånarna är utlandsfödda.

Direktkontakt med arbetsgivare

SIV-projektet, ”Biskopsgården 100” och Somalisk arbetslänk är åtgärder för biskopsgårdsbor att komma ut i arbete.

Särskilda rekryterare, så kallade jobbmatchare, besöker företag och förmedlar kontakter med arbetssökande. Något som visat sig vara effektivt.

– Genom SIV-projektet kan vi skapa direkta möten och förmedla kontakter mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det är när man ser glimten i den andres ögon som man kan börja ”göra affärer”, säger Claës Uggla.

De cirka120 insatserna i stadsdelarna Bergsjön, Hjällbo, Gårdsten och Norra Biskopsgården har främst inriktat sig på sysselsättning, språkutveckling, trygghetsskapande åtgärder och att få invånarna mer delaktiga, till exempel genom att stärka det lokala föreningslivet.

Lokaltidning på försök

Ett annat av projekten i Norra Biskopsgården är tidningen ”Vi i Biskopsgården”. Det är ett ettårigt försök att ge ut en lokaltidning som på sikt ska bli annonsfinansierad.

– Tidningen ”Vi i Biskopsgården” fyller lokaltidningens viktiga funktion, många har inte någon morgontidning men det är viktigt att kunna läsa och känna igen sig. Det ökar engagemanget och delaktigheten där man bor, säger Claës Uggla, storstadssamordnare i Norra Biskopsgården.

Storstadssatsningen i Göteborg inleddes 2001 och pågår fram till och med 2004. Sammanlagt har Göteborgs stad fått 340 miljoner kronor. Staten ställde dock krav på ekonomisk motprestation med minst lika mycket. Något som Göteborgs stad uppfyllt med god marginal.

Bostadsområden rustas upp

Till motprestationen räknas bland annat bostadskoncernen Framtidens upprustning av Rymdtorget, Komettorget och torgen i Hjällbo och Gårdsten och förnyelsen av bostadsbeståndet i Gårdsten.

Många frågar sig dock vad som händer när storstadssatsningens extramiljoner tar slut.

– Den befintliga verksamheten måste lära sig vad som fungerat i storstadsprojekten, vi har ett ansvar att fånga upp det som har blivit bra, säger Pia Nord.

Jobba vidare med ny kunskap

Som exempel på det nämner Claës Uggla Projektet Läslust i Norra Biskopsgården.

– Det vill vi se som en kompensutveckling för skolpersonalen. Man jobbar vidare nu i den ordinarie verksamheten med den nya kunskap man har fått, säger Claës Uggla, storstadssamordnare i Norra Biskopsgården.

– Men diskussionen är ju inte avslutad i och med att storstadssatsningens pengar tar slut. Det blir politikerna som får fundera på vilka prioriteringar som måste göras framöver, säger Pia Nord.

Detta är Storstadssatsningen:

Det är staten tillsammans med Göteborgs kommun som driver projektet Storstadssatsningen i Göteborg i stadsdelarna Bergsjön Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården.

Målet är att minska segregationen, skapa mer jämlika levnadsvillkor och bättre förutsättningar för en långsiktig hållbar tillväxt.

Insatserna inom storstadssatsningen kommer att utvärderas av forskare från Göteborgs universitet och Chalmers. Utvärderingen väntas blir klar i juni 2004.


54C2.jpg