Viktigt upptäcka radikalisering tidigt. Ett 60-tal utbildningar och ett idogt arbete för att förebygga och upptäcka radikalisering. Det är vad stadens två samordnare mot våldsbejakande extremism har ägnat det första halvåret av sina uppdrag åt, och intresset från omgivningen är stort. Nu anordnas en utbildningsdag för 800 medarbetare i staden för att sprida kunskapen om religiöst präglad extremism.

Sedan slutet av 2012 har 280 personer rest från Sverige till Syrien och Irak för att delta i strid med terrorgrupper, enligt Säpos bedömningar, och Göteborg är en av de mest påverkade städerna.

Vill inte ha en checklista
– Det finns inget enkelt svar på varför det är så, men man kan inte bortse från den delade, segregerade stadens effekter. Allt fler hamnar i situationer där de känner att de inte har något att förlora, samtidigt som organisationer som IS är bra på att manipulera och få de här personerna att äntligen känna sig sedda, viktiga och behövda. Något som vi ju alla behöver känna, säger Zan Jankovski.

Sedan i mars i år har han haft rollen som samordnare i Göteborg för arbetet mot våldsbejakande extremism, och ett par månader efter honom fick han en kollega i Haisam A-Rahman. Tillsammans har de inlett arbetet med att kartlägga och sprida information om situationen i Göteborg, för att få fler att vara uppmärksamma på tecken om någon i omgivningen håller på att radikaliseras.

– Då är ju frågan om det finns någon checklista för att upptäcka det, och svaret är att det har vi ingen, och vi vill inte ha det heller. För vad innebär det att vara ”radikal”? Är det att odla stort skägg, eller att bära vissa kläder? Nej, man kan bara vara en ung människa som söker en identitet och blir väldigt religiös, och det är något helt annat än att vara extremt våldsbejakande. Det sista vi vill är att stigmatisera de personerna, säger Zan Jankoviski.

Kommer från väldigt olika bakgrunder
Istället handlar det om att lägga ett pussel på individnivå, för att se vart många små steg kan vara på väg. Att se sammanhang och föra dialog för att upptäcka attityder som inte är förenliga med ett fredligt, demokratiskt samhälle.

– De som hittills har dragits åt den våldsbejakande extremismen kommer från väldigt olika bakgrunder. Några har varit kända av myndigheterna för sina normbrytande beteenden ändå sedan tidiga barnaåren, medan andra har ingått i kriminella gäng innan de vandrat över till extremism, säger Zan Jankovski.

Andra har inte nödvändigtvis utmärkt sig tidigare, inte varit utslagna eller marginaliserade utan varit välfungerande och inkluderade i samhället. Några har visserligen varit fascinerade av våld, men flera har varit toppstudenter på universitetet, haft jobb, familj och levt ”Svensson-liv” innan de lockats av politiska och ideologiska drivkrafter som bygger på vi mot dom-mentalitet, där västvärlden ställs mot islam.

Finns inte så mycket forskning
– I början var det oftast män i 25-årsåldern som blev radikaliserade och reste iväg för att strida som soldater, men nu har det börjat bli allt fler yngre. Det finns flera på unga etniskt svenska kvinnor i 17- till 18-årsåldern som konverterat och rest iväg. Inte primärt för att delta som stridande part, utan i andra viktiga funktioner för att bygga IS-samhället, som sjukvårdare, lärare eller fru till en krigare, säger Zan Jankovski.

Det är alltså en högst mångfacetterad grupp av individer som hittills av olika anledningar har radikaliserats, inte bara i Sverige utan även i andra delar av Europa och världen. Trots det finns det relativt lite forskning att stödja sig på för de som arbetar emot rekryteringen av extrema våldsbejakare.

– Mona Sahlin leder den nationella samordningen i de här frågorna och det pågår mycket arbete just nu för att samla in så mycket kunskap, information och erfarenheter som möjligt i de här frågorna. EU har ett liknande nätverk och här i Göteborg har vi sedan länge ett väldigt bra samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritid, kallat SSPF, för att fånga upp unga i riskzonen för kriminalitet, och det har vi också nytta av nu, säger Zan Jankovski.

Föreläsningar för 800 medarbetare
Tillsammans med kollegan Haisam A-Rahman har Zan genomfört ett 60-tal utbildnings- och informationsinsatser i olika forum runt om i staden det senaste halvåret, med upp till 300 personer på åhörarbänken. De som deltagit har till exempel jobbat inom skolan, fritid- och fältverksamheter eller individ- och familjeomsorgen, men även flera skolor och politiker har varit intresserade.

Den 17 november arrangeras den största utbildningsinsatsen hittills, då 800 medarbetare i Göteborgs Stad samlas på Burgården för att ta del av föreläsningar om religiöst präglad extremism. Ett tillfälle för flera olika samhällsfunktioner att träffas och diskutera sina respektive viktiga roller.

– Men det här fenomenet handlar ju inte om vare sig några samordnare eller andra tjänstemäns insatser, utan att hela civilsamhället måste engagera sig och fungera som positiva motkrafter. Alla vi vanliga göteborgare måste reagera mot alla intoleranta attityder och krafter när vi möter dem, och istället stå för inkludering och tolerans, säger Zan Jankovski, som anser att hela vår traditionella värdegrund är under attack.

– Just nu sker en väldig polarisering i samhället, där ytterligheterna förstärks och har nytta av varandra, medan majoriteten på ”mittfältet” är förlorare i debatten. Vi måste ta tillbaka initiativet i skolan, på arbetsplatserna och i det offentliga rummet och stå för det goda, både i ord och i handling. Det finns tyvärr inte någon quick fix, men om vi alla hjälps åt så går det.