”En fråga om rättvisa och demokrati”. Parkeringshus, föreningsbidrag och biståndsbedömningar i äldreomsorgen. Det är något av allt som har granskats inom ramen för projektet Hållbar jämställdhet. När stadens anställda tittade närmare på hur de bemöter medborgarna märkte de att de gör skillnad på män och kvinnor oftare än de hade kunnat tro.

Alla medborgare ska behandlas lika och staden ska ge service utifrån de individuella behoven hos var och en. Det kan låta självklart, men i praktiken kommer stereotypa föreställningar lätt emellan.

Det kan leda till att människor klumpas ihop och bemöts utifrån till exempel kön, hudfärg eller ålder, snarare än individuella egenskaper och behov.

– Det här är en fråga om rättvisa och demokrati. Vi måste ha koll på hur vi bemöter brukarna, säger Inger Rydström, huvudprojektledare.

Från bidragsfördelning till p-husupplevelse
Sedan 2011 har sju jämställdhetsprojekt genomförts på olika områden, med finansiering från Sveriges kommuner och landsting. Verksamheterna som har deltagit bestämde själva vad de ville titta närmare på. Som exempel valde Idrott och förening att granska hur man fördelar bidrag till föreningar i relation till antalet killar och tjejer bland medlemmarna, medan Parkeringsbolaget ville ta reda på om det finns skillnader i hur kvinnor och män upplever parkeringshusen.

Resultaten har i många fall blivit en ögonöppnare. Idrott och förening märkte att det totalt sett är en större andel killar i de föreningar som får bidrag, medan tjejer oftare ägnar sig åt ridning, träning på gym och andra aktiviteter som de måste betala för själva.

– Då får man fundera på – är det så det ska vara? Eller kan vi hitta andra sätt att fördela pengarna för att bidra till att barn och unga ska ha god hälsa? säger Inger Rydström.

Måste vara del av ordinarie verksamhet
Traditionellt har jämställdhet ofta varit en fråga som behandlas lite vid sidan om, i form av enstaka utbildningsdagar eller att organisationer tillfälligt tar hjälp av en jämställdhetskonsult.
Inger Rydström betonar att det inte fungerar. För att få långsiktiga effekter måste jämställdhetsperspektivet tas in i den vanliga, löpande verksamheten och finnas med på alla nivåer i organisationen.

– Det är egentligen inte så avancerat. Det handlar om att titta på hur man gör när man gör som man brukar, men med lite andra glasögon, säger Inger Rydström.

Genusglasögonen sitter kvar
Projektet är nu avslutat och ska rapporteras till kommunstyrelsen, som i nästa steg avgör om och hur jämställdhetsarbetet ska fortsätta nästa år. Oavsett kommande politiska uppdrag tror Inger Rydström att många av de verksamheter som varit med kommer fortsätta ha genusglasögonen på.

– Har man en gång fått syn på den här typen av mönster så vill man ofta gå vidare.

Läs också om resultaten i tre av delprojekten:
Gotevent vill skapa arenor som lockar fler – Nästan två tredjedelar är män [2013-12-02]
Äldreomsorgspersonal bemöter kvinnor och män olika – Reflektion skapade ny medvetenhet [2013-12-02]
Fler göteborgare kommer till tals med nya metoder för dialog – Testas inför ombyggnad av Mariaplan [2013-12-02]