Det är en kall och klar vintereftermiddag. Klockan börjar närma sig halv tre, när all elektricitet söder om Dalälven plötsligt försvinner. Detta är upptakten till det el-scenario som spelas upp inför publik och tv-kameror under EPS (Emergencies & Public Safety) på Svenska Mässan på torsdag.

Vad händer när strömmen går och allt blir svart? Den kommer säkert snabbt tillbaka, tänker du. Men vad händer om den inte gör det? Tänk om det tar tre dygn eller mer innan värmen, vattenförsörjningen, belysningen och tv-n fungerar igen. Vilka konsekvenser får detta för samhället?

– Under scenariot har en expertpanel från stat, kommun, näringsliv, försvar, polis och sjukvård försökt att teckna en så bred bild som möjligt över vad som sker vid ett omfattande strömavbrott, berättar Ulf Källström, informationsdirektör i Göteborgs Stad.

Det är lätt att ställa till ett scenario som slutar med att alla måste evakueras. Men det har inte varit målsättningen med spelet.

Samverkan för bättre uthållighet

– Tanken är att undersöka hur vi på bästa sätt ska kunna samverka för att bli mer uthålliga. Det förutsätter att alla resurser i samhället mobiliseras, inte minst vår egen kreativitet, menar Ulf Källström

Hur sköter man till exempel kommunikationen i ett samhälle som inte har någon el? TV-n fungerar inte. Radion går bara om det finns batterier. Transporterna stannar när bränslet tar slut, eftersom bensinstationernas pumpar inte har någon batteribackup. Bankomater och banker har ingen reservel. Och utan pengar går det som bekant inte att köpa förnödenheter. Det uppstår kaos i samhället.

Elen försvann under planeringen

– Man tror inte att detta ska kunna hända, ändå händer det. När vi höll på att planera för scenariot försvann elen i Sydsverige och stora delar av Danmark. Det elavbrottet varade bara ett par timmar, men fick ändå mycket omfattande och i vissa fall kaosartade effekter, säger Ulf Källström.

Svårare ju längre tiden går

El-scenariot är uppbyggt på två avsnitt à 90 minuter. Den första delen behandlar det som sker under det första dygnet, den andra delen beskriver utvecklingen under de följande två dygnen.

– Det första dygnet är inte det mest kritiska. Situationen blir svårare ju längre tiden går. När husen börjar bli utkylda får detta svåra konsekvenser. Då kommer det att uppstå bränder som orsakats av stearinljus och förgiftningsfall till följd av gasol. Beroende på kylan riskerar folk att frysa ihjäl, säger Åke Jacobsson, räddningschef i Storgöteborg.

För det är alltid de svagaste som drabbas hårdast. Gamla, sjuka och handikappade kommer att behöva värme, mat och personlig hygien.

Modigt att ha övningen

– Vi kommer att behöva allmänhetens stöd. Jag tror inget samhälle står rustat för sådana här väldiga problem. Det är modigt av Göteborg att genomföra den här övningen som aldrig tidigare gjorts i den utsträckningen. Det är ett bra steg som belyser de problem som kan uppstå, menar Åke Jacobsson.

Det finns också en tredje del av scenariot som behandlar problemen när elen ska kopplas på igen. Eftersom många hushåll har alla elektriska installationer påslagna, finns det stor risk att säkringarna går hos kraftbolagen.

Gäller att stänga sina elprylar

– Vi måste få allmänheten att stänga av sin direktverkande el och släcka all belysning, för att sedan successivt koppla på den igen. Annars hamnar vi i ett scenario, där vi förlänger plågan med flera dygn, konstaterar Ulf Källström.

Direktsänds i TV

Hela el-scenariot ska dokumenteras på video och kommunen tittar nu på möjligheterna att lägga ut valda delar på Internet.

– Vi hoppas att materialet ska användas i följddiskussioner och inspirera till att samhället blir mer uthålligt. Vi ser idag hur elanvändningen hela tiden ökar och parallella system avvecklas. Visar det sig i framtiden att vi kommer att få ökade problem med långvariga strömavbrott, kanske vi måste börja titta på om vi bygger på rätt sätt och om reglerna behöver ses över, säger Ulf Källström.