Samarbetar med referensgrupper. Lyfta och bevaka de frågor som är viktiga för Göteborgs sverigefinska minoritet. Det är det sverigefinska rådets främsta uppgifter när de tar plats i staden nästa år. Rådet ska bestå av 17 ledamöter, varav sex från de politiska partierna.

I Göteborg bor drygt 30 000 finsktalande medborgare. Det gör gruppen till stadens största minoritet.

− Det sverigefinska rådet blir ett forum där minoriteten själv får välja vilka frågor den är intresserad av att diskutera. Det blir en arena som möjliggör den egenmakt de ska ha enligt lagen om nationella minoriteter, säger Antti Yliselä, som är planeringsledare på stadsledningskontoret.

Rådet blir en fortsättning på det arbete som redan pågår för att ta tillvara gruppens intressen i staden. Sedan 2004 har Göteborgs Stad så kallade samråd med alla nationella minoriteter, däribland sverigefinnarna, och 2011 blev Göteborg en del av det finska förvaltningsområdet.

− Det handlar om att synliggöra den sverigefinska minoritetens behov, men det är också ett sätt att säkerställa att Göteborgs Stad lever upp till lagen om nationella minoriteter och sina åtaganden som finskt förvaltningsområde, säger Antti Yliselä.

Referensgrupper inom tre områden
17 ledamöter kommer att ingå i rådet. Av dem är sex representanter från de politiska partierna, sju kommer från det tidigare samrådet, en ledamot är för den sverigefinska ungdomen och tre är från de olika referensgrupper som rådet ska samarbeta med.

Referensgrupperna fokuserar på tre olika områden – skola och språk, äldreomsorg och kultur. Till grupperna har vem som önskat kunnat söka och för tillfället finns 54 personer på listan.

− Vi har haft öppen ansökan och alla som är intresserade har kunnat anmäla sig. I grupperna finns unga som gamla och även en rad andra minoriteter representerade, säger Antti Yliselä.

Arena även för obekväma frågor
Med politisk närvaro i rådet blir det lättare att få gehör för de olika frågor som tas upp.

− Jag hoppas det sverigefinska rådet kan bli en arena för att även ta upp de kanske lite obekväma frågorna, som till exempel äldreomsorgen. Det finns bara två finska avdelningar för äldreomsorg i staden trots att det är en befolkning på flera tusen, säger Antti Yliselä och fortsätter:

− Dessutom har sverigefinska föräldrar länge försökt få fram en finsk kommunal förskola.

”Är ett pionjärarbete”
I slutet av 2014 kommer rådets arbetsformer och sammansättning att utvärderas.

− På så sätt kan vi göra förbättringar till 2015 om det behövs. Man måste komma ihåg att det här är ett pionjärarbete, inget liknande har tidigare gjorts, säger Antti Yliselä.

I början av december beslutade kommunstyrelsen om rådet och i slutet av januari eller början av februari förväntas kommunfullmäktige ge sitt godkännande och då kan rådet dra igång sitt arbete. Tanken är att det första mötet ska hållas under våren.