Sex transpersoner har djupintervjuats för den nya rapporten "Är Göteborg en stad att leva, älska och verka i för alla". Det är den andra delen av rapporteringen om homo-, bi- och transpersoners situation i Göteborg. Den första kom hösten 2006 och handlade främst om homo- och bisexuella.

För två och ett halvt år sedan fick stadskansliet i uppdrag av politikerna att belysa situationen för hbt-personer i Göteborg.

Första delen av rapporten, som kom hösten 2006, handlade främst homo- och bisexuella. Nu kommer andra delen som uppmärksammar t:et i hbt: transpersoner.

Definierar könsidentitet, inte sexuell läggning
Begreppet transpersoner skiljer sig från de andra två genom att det inte definierar sexuell läggning. Istället handlar det om ett könsöverskridande, en könsidentitet eller ett könsuttryck.

Men gemensamt för alla tre är att de bryter mot normen. Fast Agneta Starfelt på jämställdhets- och mångfaldsenheten vill hellre prata om mänskliga rättigheter. Rätten att vara sig själv och leva sitt vardagsliv utan att bli bemött eller behandlad på ett diskriminerande sätt.

– Den här jobbiga kategoriseringen av människor som görs hela tiden, ända från före födseln, och som återskapar maktordningen där heteronormativa män som grupp alltid vinner, säger hon.

Hbt-frågan sätter fingret på föreställningen om att alla är som den, för det mesta outtalade, normen – nämligen heterosexuell.

Många vet inte vad en transperson är
– Att det tas för givet att alla är på samma sätt osynliggör människor. Den som faller utanför normen blir tvungen att ha en strategi för att få leva på samma villkor. Det tar mycket energi och är också något som ökar ohälsan i samhället, säger Agneta Starfelt.

Trots att hbt-frågorna de senaste åren uppmärksammats allt mer i samhällsdebatten, är kunskaperna fortfarande bristfälliga. Inte minst om transpersoner. I del två av rapporten ”Är Göteborg en stad att leva, älska och verka i för alla” djupintervjuas några transpersoner.

– Tanken är att den ska användas för att sprida kunskap om deras situation. Många vet inte vad begreppet transperson egentligen står för, säger Agneta Starfelt.

1.000 skolledare har fått utbildning
I rapporten konstateras att Göteborg i egenskap av storstad är mer öppen mot hbt-personer, men att mycket kan bli bättre.

– I jämförelse med Stockholm och Malmö är klimatet för hbt-personer sämre i Göteborg. Man har diskuterat olika förklaringsmodeller till varför det är så. Att det finns gamla patriakala strukturer som fortfarande påverkar staden, kvinnoprästmotståndet, nazismen under kriget och begreppet goa gubbar, säger Agneta Starfelt.

Inom Göteborgs stad har det gjorts flera satsningar på att förbättra situationen bland annat i form av konkreta utbildningsinsatser.

– Förra året utbildades 1.000 skolledare i hbt-perspektivet. Vi har också fått en årlig hbt-festival och förra året hade Vetenskapsfestivalen hbt-tema. Just nu pågår ett arbete för att hela rekryteringsprocessen inom kommunen ska präglas av antidiskriminering, säger Agneta Starfelt.

Nytt resursteam i Alingsås
Positivt är också att Västsverige fått ett resursteam för transsexuella i Alingsås. Dit kommer personer som vill byta kön hänvisas för utredning och behandling. Transpersoner har hittills inte omfattats av diskrimineringslagstiftningen. Undantaget är transsexuella som efter behandling fått ett nytt juridiskt kön.

– Men från och med årsskiftet 2008/2009 ändras lagstiftningen så att även ålder och könsidentitet blir diskrimineringsgrunder, säger Agneta Starfelt.

4619