Göteborg tar samlat grepp på stadsutveckling. 2035 kommer ytterligare 150.000 personer att bo i Göteborg. Frågan är vilka områden som är bäst att bygga ut för att rymma dem. Hur alla ska förflytta sig inom stan. Och hur det fortfarande ska finnas bra parker och naturområden, trots en förtätning. För att få ett samlat grepp har nu en Utbyggnadsplan, en Trafikplan och en Grönplan lagts fram på förslag.
150 000 nya invånare och 80 000 nya arbetstillfällen, det är prognosen för hela Göteborgs kommun år 2035. De flesta av dem kommer att hamna inom den så kallade mellanstaden, där 90 procent av Göteborgs bostäder och arbetsplatser redan idag finns.
20 utvalda områden
Stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret har tillsammans inventerat vilka områden som skulle fungera bra att förtäta, inom det här området. Ambitionen har varit att skapa en tranportsnål stad, därför har fokus legat på att bygga ut områden nära knutpunkter och hållplatser, där det redan finns en fungerande infrastruktur.
– Det har visat sig att en lite mer tätt befolkad stad, med cirka15 000 personer per kvadratkilometer, gynnar ett hälsosammare samhälle. Då finns det underlag för butiker och service inom gång- och cykelavstånd. Det blir mer människor, mer folkliv dygnet om och en större trygghetskänsla. En stor del av centrum till exempel har redan den tätheten, säger Sara Brunnkvist, projektledare för Utbyggnadsplanen.
Därför har man inventerat och hittat 20 olika områden som ligger runt 10 000 personer per kvadratkilometer, där en förtätning skulle kunna ge goda effekter. Från Angered i norr till Frölunda torg i söder, via Fiskhamen och Björlandavägen. Sedan blir det i december upp till politikerna att välja ut vilka områden som är viktigast att börja med.
Upp till 45 000 nya bostäder beräknar man kunna bygga inom de här områdena. Och arbetsplatser för 60 000 personer. När man bygger så mycket är det en utmaning att samtidigt bevara stadens gröna karaktär och se till att alla har tillgång till grönytor av olika slag.
Vill förstärka Göteborgs gröna karaktär
I sin Grönplan har park- och naturförvaltningen tagit fasta på att människor ska kunna hitta sin gröna plats i staden. Från mindre parker nära hemmet via stadsdels- och stadsparker till stora natur- och rekreationsområden.
– I många områden handlar det om att se till att ytorna fortfarande finns kvar när vi förtätar. Men där vi bygger helt nytt handlar det också om att tillföra nya grönytor. I centrala Älvstaden behövs det till exempel en ny större park, gärna med vattenkaraktär, som kan locka folk från hela staden, säger stadsträdgårdsmästare Helena Bjarnegård, projektledare för Grönplanen.
Ambitionen är också att värna om ett rikt växt och djurliv. Och slå vakt om de ekosystemtjänster som grönområdena faktiskt förser oss med, såsom att ta hand om dagvatten, och fånga upp partiklar i luften på trädens blad.
För att förstärka den gröna karaktär som Göteborg faktiskt har, finns det också en ambition att förstärka de gröna kilarna mellan de stora lederna.
– De är jätteviktiga att bevara, men också att förlänga inåt stan. Och skapa kopplingar emellan, säger Helena Bjarnegård.
Resorna kommer öka med 39 procent visar prognos
Den växande befolkningen ställer också kvar på kommunikationerna. Därtill kommer utmaningen att hålla nere energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser. Prognoser visar en ökning av resorna med 39 procent till 2035, varav bilresorna ökar mest. Här handlar det både om att minska antalet resor totalt, och om att styra över resorna från bil till andra färdsätt.
Det Västsvenska paketet är ju redan planerat, men det löser bara kommunikationerna till och från Göteborg, inte inom staden. Fokus i planen ligger dels på kollektivtrafiken, förslaget är att göra bättre lösningar i centrum, som de flesta förbindelserna går igenom samt att skapa tvärförbindelser. Idag går de flesta förbindelserna igenom centrum, vilket ger alltför långsamma resor.
Och dels ligger fokus också på cykling. Här handlar det bland annat om att skapa ett pendelcykelnät som verkligen leder hela vägen in i Göteborg.
– I stadsrummen kommer cyklister och fotgängare att vara prioriterade. Vi vill införa en mänsklig hastighet på under 30 kilometer i timman. Vi tror också på en tätare kvartersstruktur, men fler gathörn. Studier visar att det ökar flödet av människor och benägenheten för företag att vilja etablera sig, säger Sofia Hellberg, projektledare för Trafikplanen.
Ny form av samarbete har väckt intresse
I planen ingår också en strategi för godstransporter, med god framkomlighet för det tunga godset mellan hamnen och olika logistikområdet. Ambitionen är också att styra över mer av godstransporterna till tåg och vatten.
Eftersom de tre strategiska planerna är så tätt sammanlänkade har de fyra förvaltningarna arbetat i nära samarbete med att ta fram dem. Något som i sig är nytänkande och har väckt intresse från andra kommuner.
De tre planerna i sin helhet ligger på www.goteborg.se/stadsutveckling2035, se länken nedan. Fram till sista juni kommer förslagen att gå ut på remissrunda, men staden tar gärna emot synpunkter från enskilda medborgare. Från 15 april kommer det finnas en webbenkät på sajten, för att förenkla detta. Dessutom planeras tre öppna möten i Älvrummet under april (se faktarutan nedan).
Foto: Klas Eriksson
