Trots att ungdomar sällan ses i den öppna gatuprostitutionen finns de med i gråzonen kring prostitution - bara på andra arenor och mötesplatser än de klassiska miljöerna. Många av dem som någon gång tagit emot ersättning för sexuella tjänster har tidigare kommit i kontakt med socialtjänsten i samband med andra problem. Det visar en ny studie.

Efter ett års arbete presenterar socialsekreterarna Anna Hulusjö och Jonna Abelsson vid prostitutionsgruppen i Göteborg nu en unik studie som berättar om unga västsvenskars liv i sexualitetens gränstrakter.

”Den här gruppen har andra mötesplatser”

Trots att det sedan länge är känt att de flesta sexsäljare debuterar redan i de yngre tonåren har kunskapen om dem varit knapphändig. Anledningarna är flera.

– Den här gruppen har andra mötesplatser och prostitutionsarenor, men det handlar också om att transaktionen inte alltid är lika tydlig som när det gäller gatuprostitution eller eskortverksamhet, säger Anna Hulusjö som är utbildad socionom och ekonomihistoriker.

Studien, som är den första i sitt slag i Sverige, baseras på en enkätundersökning där man via två communities på nätet sökt kontakt med unga människor i Västra Götalands län.

Internet vanligast för att nå ny kontakt

Under fyra veckors tid fick Hulusjö och Abelsson totalt 876 svar från unga människor mellan 18 och 30 år. Ungefär lika många killar och tjejer svarade på enkäten – av dem hade cirka nio procent erfarenhet av att erbjuda sexuella tjänster i utbyte mot pengar, alkohol, droger eller andra aktiviteter som till exempel resor eller krogbesök.

Eftersom ungdomarna själva kunnat välja om de ville svara speglar enkätens svar inte ett tvärsnitt av unga människors beteende. En tidigare undersökning visar att det är ungefär en procent av unga människor i Sverige som har erfarenhet av att erbjuda sexuella tjänster i utbyte mot till exempel pengar, alkohol och droger.

Enkäten visar att det vanligaste sättet att nå en ny kontakt är via internet. Kompisar och krogen är andra ingångar. En rad olika sexuella handlingar finns representerade. Den som stått för ersättningen är oftast mellan 25 och 35 år, och var tredje kille uppger att även kvinnor har haft den rollen.

Mönster med tidig sexualdebut

Förutom den omfattande enkäten har Anna Hulusjö och Jonna Abelsson också ställt frågor till yrkesverksamma socialarbetare. Människor som på något sätt kommit i kontakt med ungdomar i Göteborgsområdet som kan befinna sig i riskzonen.

Via 237 utskick hittade Hulusjö och Abelsson fram till 60 personer som sade sig ha mött ungdomar som tagit emot ersättning för sexuella tjänster. 37 av de 60 utvecklade sina erfarenheter i intervjuer.

Studien visar att de unga sällan identifierar sig själva som prostituerade, och kanske till en början inte heller ser sina aktiviteter som ett problem.

– Prostitution är ett stigmatiserande begrepp. Det kan också vara en anledning till att vi i prostitutionsgruppen har så svårt att komma i kontakt med de här människorna, funderar Anna Hulusjö som tillsammans med Jonna Abelsson tycker sig se två tydliga mönster i den grupp unga människor som identifierats:

– Dels ser vi ett mönster där man levt ett påtagligt sexualiserat liv med tidig sexualdebut. De för ett intensivt sexliv med en rad olika partners.

– Men vi ser också ett utagerande och gränsöverskridande mönster där missbruk och kriminalitet ofta förekommer.

”Socialarbetare måste våga ställar frågan”

Hulusjö och Abelsson vill med studien lyfta fram tre viktiga erfarenheter:

1) Insikten att det är en speciell grupp ungdomar som är i riskzonen för att hamna i byte eller försäljning av sexuella tjänster. Det tycks vara samma grupp ungdomar som också beskrivs riskera hamna i kriminalitet och missbruk.

2) De yrkesverksamma socialarbetarna måste våga ställa frågan om byte och försäljning av sexuella tjänster – många gånger har de tidigt träffat ungdomarna i ett annat sammanhang.

3) Att också se unga killars utsatthet. Den gamla traditionella bilden av en kvinna som säljare och en man som köpare är inte längre lika entydig.

Metodutveckling kan bli handbok

– Vi rör oss kring ett komplext fenomen. För några av ungdomarna är försäljning av sexuella tjänster ett etablerat beteende, för andra är det något man gjort bara under en tid och sedan lämnat bakom sig. Och vi kan inte heller utesluta att det för vissa har handlat om ett experimenterande med sin sexualitet, säger Anna Hulusjö.

Jonna Abelsson och Anna Hulusjö har nu förhoppningar om att studien ska ligga till grund för ett metodutvecklingsarbete som kan resultera i en handbok. En handbok som skulle kunna bidra till att utveckla förebyggande strategier mot sexuell exploatering av ungdomar.