Passar så många som möjligt. Universell utformning innebär att tjänster, miljöer och produkter passar så många som möjligt från början. ”Det handlar om att tänka jämlikt och flexibelt”. Det säger Maria Bernström Printz, utvecklingsledare för universell utformning på fastighetskontoret, under det seminarium i ämnet som Göteborgs Stads förvaltning för funktionsstöd arrangerade under Frihamnsdagarna.

– Vårt mål inom förvaltningen för funktionsstöd är att de personer med olika funktionsnedsättningar som vi jobbar för ska kunna leva ett självständigt liv på sina egna villkor. Med andra ord: Att kunna leva som alla andra. Då behöver hela samhället förändras, säger Linda Wenthe, avdelningschef inom förvaltningen för funktionsstöd som modererar seminariet.

Bland åhörarna finns de fyra förvaltningsdirektörerna som ska leda Göteborgs Stads arbete med stadsutveckling efter årsskiftet.

”Inte dyrare att bygga”

– Det är inte dyrare att bygga något som är universellt utformat. Det är när man inte har med det från start i arbetet som det blir dyrare, säger Maria Bernström Printz.

Ett framgångsrikt arbete med universell utformning leder därför exempelvis till en tillgänglig stad där personer med funktionsnedsättningar kan ta sig fram.

Ola Hendar, Göteborgs Stads funktionshinderombudsman, menar att personer med funktionsnedsättningar i dag saknar valmöjligheter på grund av brister i tillgängligheten.

– Man är hänvisad till en gångstig, en arbetsplats eller ett sätt att resa på för att det är det som är möjligt. Vi har fortfarande spårvagnar som inte går att åka med om man är rullstolsburen. Det begränsar livsvillkoren, säger han.

Brett samarbete bakom ombyggnaden av Brunnsparken

Men att alla förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad nu arbetar med att förverkliga stadens program för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna vara fullt delaktiga i samhället gör honom optimistisk.

– Mellan tio och 20 procent av göteborgarna är beroende av att staden är tillgänglig och resten har nytta av det, säger Ola Hendar.

Med på seminariet finns Johan Blomqvist, projektledare på park- och naturförvaltningen, och Svante Thun som har samma funktion på det kommunala fastighetsbolaget Higab. De berättar om deras arbete med att bygga om Brunnsparken respektive Börsen vid Gustav Adolfs torg.

– Vi tog god hjälp av att samarbeta med väldigt många olika grupper som är intresserade av att Brunnsparken ska fungera, bland annat funktionsrättsorganisationer. Vi hade också god hjälp av fastighetskontorets experter på universell utformning under hela arbetets gång, säger Johan Blomqvist.

Kommunfullmäktige ställde höga krav på Börsen

Svante Thun berättar att orsaken till att renoveringen av den gamla Börsen blev så bra, när det gäller tillgänglighet, är att kommunfullmäktige, som har sina möten där, ställde väldigt höga krav.

– Det gick inte att smita undan. Vi gjorde bland annat en ny entré från Gustav Adolfs torg som nu är den som används av de flesta besökarna eftersom det är den bästa entrén, säger han.

– Det är som bäst när det passar alla, säger Johan Blomqvist som ser samma effekt av den nya stenbeläggningen i Brunnsparken.

Svante Thuns råd till andra som bygger nytt eller bygger om är att sätta sig in i situationen som personer med funktionsnedsättningar har. Johan Blomqvist delar med sig av rådet att ta hjälp av fastighetskontorets experter.

– Det blir förändring i staden när vi omsätter programmets strategier i aktiviteter. När vi förbättrar rörligheten i staden förbättras möjligheterna att ha en aktiv fritid, att ta ett arbete som man trivs med och mycket annat, säger Ola Hendar.