Göteborgs Stad får mellan 30 och 40 miljoner kronor per år i bidrag från EU. Det visar stadskansliets inventering av samtliga pågående och nyligen avslutade EU-projekt i kommunala förvaltningar och bolag. Vad får egentligen Göteborgs Stad ut av det svenska EU-medlemskapet? Uttryckt i reda pengar rör det sig om mellan 30 och 40 miljoner kronor per år. Det visar en inventering av samtliga pågående och nyligen avslutade EU-projekt i kommunala förvaltningar och bolag.
EU har över 300 fonder och program som bidrar till olika projekt i medlemsländerna. Göteborg är med och delar på kakan från ett 40-tal av dem.Sammanlagt handlar det om 271 projekt – allt från mångmiljon- satsningar på att göra hamnen mer miljöanpassad till utbytesprogram för gymnasieelever för några tusenlappar.Mer än projekt– Vi ville veta på vilket sätt EU-medlemskapet kommer göteborgarna tillgodo, även om medlemskapet naturligtvis innebär mer än bara dessa projekt, säger Håkan Perslow på stadskansliet, som gjort kartläggningen.EU-finansiering är inte en sport där det gäller att hugga för sig så mycket som möjligt, varnar han.Ett skäl är att nästan alla projekt bygger på att även deltagarna bidrar ekonomiskt. I genomsnitt står EU bara för 50 procent av kostnaden.– Stadens egen insats utgörs i många fall av tjänstemännens nedlagda tid, även om också andra former av egen finansiering förekommer, säger Håkan Perslow.Inte gratis Men egen arbetstid är inte samma sak som ”gratis”.– Om ett visst EU-projekt inte berör ett prioriterat område så innebär det att vi lägger ned jobb på fel saker.Den europeiska socialfondens mål 3, som stöder kompetensutveckling och arbetsmarknadspolitiska projekt, är den största av EU:s bidragskällor för Göteborgs del – nästan en fjärdedel av pengarna kommer därifrån.Interreg, som stöder projekt inom fysisk planering och infrastruktur, är en annan stor bidragsgivare. Detsamma gäller Urban II, som främst stöttar projekt inom skola, utbildning och kultur i utsatta stadsdelar.Stor skillnadVilka förvaltningar och bolag är det så som får del av pengaströmmarna från Bryssel?Kartläggningen visar bland annat att det är stor skillnad mellan stadsdelsförvaltningarna.– Biskopsgården, Gunnared, Lärjedalen och Linnéstaden hör till de stadsdelar som håller sig väl framme, säger Håkan Perslow.Delvis är förklaringen att dessa stadsdelar har en befolkningsstruktur och en problembild som passar väl ihop med de ändamål som många av EU:s fonder vill stödja.Viktigt vara aktivMen aktiviteten ute på förvaltningarna har också stor betydelse.– De stadsdelar, förvaltningar och bolag som skaffat sig en särskild EU-samordnare har också fått störst utdelning i form av bidrag, påpekar Håkan Perslow.Han tror att Göteborg med fler sådana skulle kunna få större ekonomiskt utbyte av EU-medlemskapet i framtiden.Björn Forsman