Ett nytt arbetssätt som ska leda till lika behandling och större delaktighet för klienterna och ge bättre koll på vad socialtjänsten gör. Det är tanken bakom DUR-projektet som efter fem års utvecklingsarbete nu sprids till Göteborgs stadsdelar. Flera svenska kommuner är också intresserade.

Hundratals socialarbetare, chefer och klienterna själva har deltagit i utvecklingen under fem års tid.

Fråga om fritid ledde till jobb

– Det här är framtidens sätt att arbeta, som vi har lagt mycket kraft på att införa, säger Elisabeth Söderberg, socialchef i Bergsjön.

– DUR ger oss mer kunskap om klienten, som blir mer delaktig och då får vi större möjligheter att befria människor från bidragsberoende. Dessutom blir alla klienter – oavsett var de bor i Göteborg – utredda på samma sätt.

DUR står för dokumentation, utvärdering, resultat och är ett verktyg i socialtjänstens dagliga arbete, för både utredning och uppföljning. I samtalen med klienterna ger DUR en färdig frågemall med åtta livsområden som ska kartläggas, bland annat familj, ekonomi, arbete, boende, fritid.

– Att fråga om fritiden kan faktiskt leda till jobb, säger Lena Söderberg, projektledare för DUR, och berättar om en man från det forna Jugoslavien som var fotbollsdomare i hemlandet.

– Tack vare att flyktingkonsulenten frågade om hans fritid, blev han tränare för ett pojklag, vilket ledde till att han så småningom fick jobb i en av pojkarnas pappas företag. Och lärde sig svenska mycket snabbt.

”Mest gått på magkänsla”

I kartläggningen av livsområdena används sjugradiga skalor. Både socialsekreteraren och klienten gör sina skattningar. Var befinner sig klienten i de olika områdena? Var finns problemen – och möjligheterna? Vilka insatser behövs?

Efter insatserna görs nya skattningar, som jämförs med de tidigare. Materialet kan användas för uppföljning av både individer och grupper.

DUR började utvecklas i Göteborg för fem år sedan som ett svar på kritik från Socialstyrelsen om att många socialtjänster i Sverige inte hade tillräckligt bra koll på vilka resultat deras arbete ledde till.

– Hittills har socialarbetare mest gått på magkänslan när det gäller vilka insatser som fungerar. Nu får vi det belagt med fakta, säger Lena Söderberg.

Fortfarande sker det mesta av DUR-arbetet på papper. En IT-version skulle ha funnits framme, men den har fördröjts av kommunens stora IT-upphandling.

– På ett sätt är det en fördel. DUR är i första hand ett nytt tänkande kring socialt arbete, som är viktigt att lära sig innan man lär sig hantera en ny IT-version, säger Lena Söderberg.

Intresse även från Italien

– I Bergsjön och Centrum jobbar nu de flesta socialarbetare med DUR, men nästan alla stadsdelar är mer eller mindre igång.

Bergsjön har infört DUR successivt under mer än ett års tid. Och ett nytt begrepp har fötts.

– Vi pratar om att vi ”durat” si eller så många klienter, vad som gått bra och vilka svårigheter man haft, berättar Elisabeth Söderberg i Bergsjön.

– DUR är ett omfattande material och man ska absolut inte ”dura” alla, till exempel om det handlar om tillfälligt ekonomiskt bistånd, för vi ska inte överarbeta utredningarna. Men om det ser ut att finnas en komplex bild är det lika bra att ”dura” från start, det ger klienten delaktighet redan från början, säger Elisabeth Söderberg.

DUR är alltså ett ”Göteborgs-patent”. Det har väckt stort intresse från många svenska kommuner och även från utlandet. Till exempel har myndigheter i Italien bett att få materialet översatt. Men några tankar på försäljning finns inte.

Utvärderingsrapport i höst

– Vi har inte tänkt i de termerna. Idag finns hela DUR-materialet på vår hemsida, fritt att ladda ner för alla. Där finns fyra olika material – vuxenbistånd, barn och ungdomar, flyktingar och flyktingbarn – alla uppbyggda med samma systematik, berättar Lena Söderberg.

– Där finns också en guide kring fördjupningsfrågor, som kan sägas vara den samlade kunskapen från alla de socialarbetare som deltagit i arbetet.

DUR-projektet har hela tiden följts av externa utvärderare. En slutrapport väntas i höst från Göteborgsregionens forskningcentrum för välfärdsfrågor, FoU i Väst.