Social investering i Biskopsgården. Genom att söka upp föräldrar till barn som inte går i förskola har pedagogerna Vivianne Nordlund och Anki Fridlund sporrat över 80 familjer att söka förskoleplats. Västra Hisingens satsning på uppsökande pedagoger är ett exempel på en social investering – en insats som ger utdelning på lång sikt.

Läs också: Sociala investeringar ska ge vinster på lång sikt

En kartläggning har visat att det finns relativt många barn mellan ett och fem år i Biskopsgården som varken går i förskola eller står i kö till en förskoleplats. Ofta handlar det om familjer där föräldrarna saknar sysselsättning.

Att låta barnet vara hemma kan ligga nära till hands för den som ändå själv är hemma på dagarna. Men flera vetenskapliga uppföljningar har visat att förskolan har stora effekter på barns lärande och utveckling senare i livet.

– Det är viktigt med förskola för att det ska gå bättre i skolan sedan. Det handlar till exempel om socialt samspel, och att bli mer medveten om hur man kan göra när man ska lära sig något, säger Anki Fridlund.

Inte minst fyller förskolan en viktig roll för barns språkutveckling.

– Man har sett att det finns barn som bor många år i Sverige och ändå inte kan svenska när de börjar skolan. Då kommer de efter direkt, säger Anki Fridlund.

Vill ge jämlika villkor
En omfattande kartläggning som presenterades i december 2014 visade på stora skillnader i livsvillkor för olika grupper av invånare i Göteborg.

Utifrån en ambition att jämna ut villkoren har stadsdelsnämnden i Västra Hisingen valt att satsa på att söka upp föräldrar till barn som inte går i förskola.

Vivianne Nordlund och Anki Fridlund tillträdde två nyinsatta tjänster som uppsökande pedagoger i september och har sedan dess besökt 162 familjer. Inför besöken har Vivianne och Anki skickat ut vykort till 216 familjer, där förklarar på enkel svenska att de vill komma på besök och vad de vill prata om. Merparten av familjerna väljer att bjuda in dem när de ringer på, konstaterar Vivianne Nordlund.

– De flesta är positiva till att vi kommer och vill gärna ha vår hjälp.

Osäkerhet vanlig orsak
Hittills har drygt 80 familjer valt att söka förskola efter kontakten med pedagogerna. Utifrån samtalen har Vivianne och Anki sett att det finns många orsaker till att familjen inte ansökt tidigare. I en del fall har de flyttat runt mellan olika tillfälliga boenden i staden och vet inte hur länge de kan bo kvar. Det kan också handla om en osäkerhet på vilka rättigheter man har och vad förskolan innebär.

– Man kanske inte är så medveten om lärandet i förskolan, utan tänker att barnen mest går dit och leker, säger Anki Fridlund.

En del föräldrar är helt nyanlända till Sverige och är osäkra på var närmsta förskola ligger, eller hur man gör för att ansöka.

– De kanske har fått en blankett av en socialsekreterare men vet inte hur man fyller i den, och så blir den liggande, säger Vivianne Nordlund.

Tipsar även om annat
Om familjerna inte känner sig redo att ansöka om förskola för sitt barn brukar Vivianne och Anki tipsa om de två öppna förskolorna i stadsdelen och berätta om vilken verksamhet som finns där. I många fall leder samtalen även vidare på andra spår.

– Vi brukar ha med oss lite annan information om stadsdelen också. Någon har kanske ett större barn som vill gå på någon idrott, då kan vi ge information om Sjumilahallen. Andra vill börja studera svenska för invandrare, då har vi med oss information om hur man ansöker om det, säger Anki Fridlund.

En del i ett större arbete
Att kartlägga vilka barn som står utanför förskolan för att sedan söka upp föräldrarna med anpassad information är ett av 160 åtgärdsförslag som listas i rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg från 2014.

Just nu pågår ett övergripande arbete i Göteborgs Stad för att bedöma och prioritera förslagen i relation till vilken långsiktig effekt de kan ha för att skapa mer jämlika livsvillkor (se artikel här intill).